Niall❤️Felicia

Kapitel 38

{Nialls perspektiv}

Jag vaknade nästa morgon av att min mobil ringde. Jag öppnade långsamt ögonen och såg att Felicia också var vaken. Hon satte sig upp och sträckte sig efter min mobil. Hon tog upp den och fick en ledsen min.

"Theresa", sa hon.

"Svara inte. Bara skit i henne", sa jag.

"Jag har en bättre idé", sa hon och svarade.

"Hej, det är Felicia... Ja... Jo, det här är Nialls mobil, ja... Jag är Nialls tjej... Ja, hans tjej. Vem är du ens?... Jaha... Juste, Niall hälsar atr han vill inte vill se dig igen... Hejdå, ha en bra dag", sa hon och tog bort mobilen från örat.

"Vad sa hon?", frågade jag.

"Hon frågade vem jag var och jag sa att jag var din tjej. Då sa hon typ att hon var det och då sa jag att du typ inte ville se henne igen och då börja hon typ gråta", sa hon.

"Vafan? Börja hon gråta?", frågade jag.

"Ja... Förlåt, jag kanske gick för långt", sa hon och fällde ner blicken till sitt knä.

"Kanske lite. Men hon gick för långt när hon trodde att vi var ihop", sa jag och Felicia nickade.

"Men hon kommer nog tro att jag varit otrogen mot henne", kom jag plötsligt på.

"Det var du väl också", sa hon.

"Nej! Hon trodde bara att vi var ihop. Det var aldrig något mellan oss", sa jag.

"Ja, juste... Men det är så det går om man låtsas vara ihop med någon när man redan har en tjej", sa hon och jag höll väl typ med. Jag var inte direkt värd något bättre.