Kapitel 41

113 4 0
                                    

{Nialls perspektiv}

"Vi tänkte hjälpa till med maten", sa Felicia.

"Det behöver ni inte", sa Denise.

"Nej, jag sa ju det", sa jag och vände mig mot vardahsrummet, men Felicia tog tag i min hand för att hålla mig kvar.

"Men vi vill hjälpa till", sa hon.

"Visst", skrattade Denise och jag suckade.

"Så vad ska vi göra?", frågade Felicia.

"Ni kan duka", sa Denise.

"Visst", sa Felicia och gick mot ett skåp. Hon öppnade det och där imne stod det mjöl och andra ingredienser. Jag kvävde ett skratt och hon vände sig mot mig.

"Det är väl inte mitt fel att jag är här första gången i mitt liv", sa hon.

"Nej, det är det inte", sa jag och gick fram till ett skåp.

"Tallrikar står här", sa jag och öppnade skåpet med massor med tallrikar i.

"Okej, tack", sa Felicia och tog ut 6 stycken tallrikar som hon ställde på bordet.

"Vad ska Theo ha?", frågade hon Denise.

"Ta en plasttallrik, det finns i samma skåp", svarade Denise.

"Okej", sa Felicia och tog ut en plasttallrik till Theo. Hon hittade lådan med bestick samtidigt som jag tog fram glas åt alla.

"Vad ska vi göra nu?", frågade Felicia när hon lagt ut alla bestick.

"Sätta er vid bordet, för jag är klar", sa Denise och tog fram en kastrull till bordet.

"Okej", sa jag och satte mig. Felicia satte sig bredvid mig.

"Maten är klar!", ropade Denise.

"Okej, vi kommer", sa Greg och kom in med Theo. Alla satte sig och vi åt.

Niall❤️FeliciaTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang