Kapitel 30

132 4 0
                                    

 {Felicias perspektiv}

"Ja fråga dina föräldrar! Vi kan nog köpa en sista minuten biljett!", sa han. Menade han allvar? Var han verkligen seriös? Skulle jag få följa med till Irland?

"Va?", frågade jag igen medan han reste sig upp.

"Ja, kom igen!", sa han och drog upp mig stående.

"Kom då!", sa ha och drog med mig ner till tv-rummet där mamma och pappa satt och kollade på någon repris av Talang.

"Mamma? Pappa?", sa jag som nu fått tillbaka talförmågan.

"Ja, vad var det?", frågade mamma medan pappa bara kollade upp på mig.

"Niall ska ju hem till Irland idag...", började jag.

"Ja?", sa pappa.

"Och han sa att jag kanske kunde följa med", sa jag.

"Fortsätt", sa pappa och nickade.

"Får jag följa med honom till Irland i...", började jag men kom på att jag inte visste hur länge vi skulle vara där så jag vände mig mot Niall.

"Tre dagar tror jag, det kan bli fem beroende på plan och familj", sa han.

"Nja, jag vet inte... Är du säker på att du vill och klarar dig?", frågade mamma.

"Ja! Mamma snälla?", bad jag.

"Åhh, okej då", sa hon och jag sprang fram för att krama henne.

"Jag vet fortfarande inte", sa pappa.

"Men pappa, snälla?", sa jag och kollade på honom med en ledsen min.

"Är du säker på att du klarar av att flyga till Irland? Med bara Niall?", frågade pappa.

"Ja! Såklart jag är!", sa jag.

"Okej", sa pappa.

"Är det ett ja?!", frågade jag.

"Ja", sa pappa och jag kramade honom också.

"Men ni borde börja packa, ni ska vara på flygplatsen om en och en halv timme", sa pappa och jag gav honom en sista kram innan jag drog med Niall upp på mitt rum.

Niall❤️FeliciaOù les histoires vivent. Découvrez maintenant