Kapitel 26

133 4 0
                                    

{Felicias perspektiv}

Han trodde mig! Och jag sa bara sanningen! Jag hostade till igen.

"Kom, så simmar vi tillbaka", sa Niall och jag nickade med ett svagt 'mm' ljud. Vi simmade tillbaka till stranden. Vi gick upp och satte oss på våra handdukar. Jag frös så mycket att jag hackade tänder.

"Kom här babe", sa Tim och lade armen om mig.

"Dra åt helvete!", hostade jag fram.

"Är du lite agressiv?", frågade Tim.

"Bara dra!", sa jag och försökte putta bort honom. Han skrattade och satte sig ännu närmare mig.

"Men hur jävla svårt kan det vara?! Hon vill för fan att du ska gå!", sa Niall argt.

"Oj, låtsas pojkvännen blev arg", sa Tim med bebisröst.

"Han är inte min låtsas pojkvän! Han är min kille! Du vet, äkta pojkvän!", skrek jag.

"Vad är jag då?", sa Tim och såg ut att vara seriöst ledsen. Han verkade för första gången fatta.

"Du är bara en jävel som hänger efter mig!", sa jag och puttade bort honom. Han fick världens skrattattack.

"Älskling! Du är verkligen bra på att ljuga!", skrattade han.

"Men vafan", sa Niall och reste sig upp. Han gick fram till Tim och tog tag i hans ena fot och började dra bort honom.

"Men vafan! Släpp mig!", sa Tim tjurigt.

"Dra härifrån då! Ingen vill ju ha dig här!", sa Niall och släppte Tims fot. Tim reste sig upp snabbt.

"Du, tro inte att du kan ta min tjej. För hon är min tjej", sa Tim.

"Jag är fan Nialls tjej!", skrek jag bort mot dem. Tim kollade på mig och tog sedan ett beslutsamt steg mot oss. Niall ställde sig ivägen.

"Dra härifrån sa jag... Hon vill också att du ska gå", sa Niall.

Niall❤️FeliciaOnde histórias criam vida. Descubra agora