Hemma igen - The Fooo

Kapitel 14 - Barnrumpa och valross

* Ogge *

Tårarna rann ner för mina kinder. Hade jag varit tjej och sminkat mig hade det runnit svarta mascara-streck längs mitt ansikte. Fast i och för sig kan ju killar också sminka sig, vi hade ju smink på konserterna, men inte mascara. Jag var besviken på mig själv, jag hade låtit mina känslor för en tjej gå emellan min och Felix vänskap. Jag hade brutit mot regel nummer 1, bros before hoes. Dessutom hade jag stått och skrikit på Malin på grund av det här. Jag började ångra mig. Malin hade rätt, jag överreagerade, agerade precis så som Felix skulle ha gjort. Jag var en barnrumpa, det hade dem gjort klart för mig, alla fyra, Malin, Felix, Oscar och Omar. Jag lutade huvudet bakåt mot tallen jag satt lutad mot och suckade. Jag orkade inte bråka mer, jag skulle förlåta och be om ursäkt till dem allihop. Nu var frågan bara vem man började med. Min första tanke var Emma, men en röst långt bak i huvudet upprepade regeln, bros before hoes, och jag bestämde mig för att börja med Felix. Jag reste mig från den barrtäckta marken och drog på mig moppehjälmen. Jag grenslade min röda cross och gasade iväg.

* Felix *

Jag låg där de tre mammorna nere i köket placerat mig, i Malins säng, och tog selfies. Med två bomullstussar ur näsan såg jag ut som en liten bebisvalross, väldigt söt om jag får säga det själv. Jag hörde det bekanta motorljudet från Ogges cross, ett högljutt tjut hördes när han bromsade och slirade in på gårdsplanen. Han måste verkligen smörja bromsskivan. En smäll ekade mellan husen och jag antog att han argt slängt moppen i backen. Ännu en smäll, lägre den här gången, hördes när han stängde ytterdörren efter sig. Som ni förstår är det här gamla huset inte särskilt bra ljudisolerat. Jag hörde hur Ogges mamma skrek efter honom när han började gå uppför trappan, han skulle väl in på sitt rum och sura, men till min förvåning öppnade han dörren till Malins rum.

"Ehh... du har nog gått fel... ditt rum är nästa dörr..." sa jag tveksamt.

"Näe jag ska prata med dig" sa Ogge.

"Jaha" sa jag och vände blicken mot min iPhone igen.

Jag gick in på instagram och började prova filter till en av selfiesarna jag tagit tidigare. Ogge harklade sig för att få min uppmärksamhet, men jag ignorerade honom. Till sist tog jag bara ett svartvitt filter, ljuset på bilden var inte det bästa och färgerna blev bara konstiga, så det fick helt enkelt bli svartvitt.

"Felix för i helvete" Ogge avbröt mitt foto-tänkande och lite skamset kollade jag upp mot honom.

"Har du hört någonting?" frågade han.

"Näe..." erkände jag.

"Ge mig den" Han sträckte sig efter min mobil, men jag drog snabbt undan den och la den under huvudkudden.

"Okej nu lyssnar jag"

"Sorry bro, jag överreagerade. Jag bröt mot regel nummer 1 och jag förstår om du typ hatar mig nu. Jag är så sjukt ledsen att jag lät en tjej gå emellan"

"Wooowoowoow, vänta lite nu va. Det är ingen tjej som har gått emellan oss. Jag gillar inte Emma, jag är inte kär i henne. Det är och låta en tjej gå emellan, om båda gillar henne på det sättet och du väljer henne före mig. Du får nog plugga lite på begreppen där Oggis poggis"

"Varför ska du alltid förstöra sånt här Felix?!" Ogge suckade ljudligt och jag bara ryckte på axlarna.

"Jag hatar när killar blir emotional! Tjejer också för den delen, men killar är värre"

Tack för alla fina kommentarer, älskar er :* Det är bättre med mig nu, har börjat kunna använda handen, men det är ganska klumpigt. Men här har ni iaf ett kapitel, väldigt kort men ändå. Tack för allt! :* <3