Kapitel 23 - Snälla svara

596 27 1
                                    

* Malin * 

Jag kollade på det fyra oöppnade sms:en som syntes på min startskärm, alla från Felix.

'Vi har landat nu är påväg...'

'Vi e vid nåt torg, Gustav...' 

'Snälla Malin svara iaf! Jag...'

'Är på emporia, snälla hör...'

Det var allt som syntes av de fyra meddelanden. Jag ville så gärna träffa honom, ville att allt skulle vara som innan. Men allting var förändrat, allt! Den gälla signalen som Oscar ställt in på min mobil tjöt genom rummet och jag fick genast ett stygn av saknad i hjärtat. Jag kom så väl ihåg när Oscar ställt in den, vi hade ridit ut till kojan och legat där hela dagen medans hästarna betade under oss. Oscar hade blivit riktigt duktig på att Rids under sommaren. Jag väcktes upp ur mina tankar av att ringsignalen bytade melodi. Det var Felix som ringde och utan att tänka mig för svarade jag. 

* Felix *

"Hej bebisen det e Maaalin...oh shit"

"Haha hej på dig med" sa jag lite stelt.

Malin var bara tyst så jag fortsatte.

"Kan du inte komma in till stan, jag in ta mig till Lund eller nåt, för det är väl närmre där dem bor? Jag måste få träffa dig, vi behöver snacka det kan du inte säga emot. Jag"

"Var är du?" avbröt hon. 

"Emporia, du vet köpcentret"

"Sätt dig på ett Öresundståg och hoppa av på centralen i Lund så ses vi där"

"Nästa Lund Central avstigning höger sida av tåget" sa den monotona rösten i högtalarna. Jag reste mig upp och slängde den rödmönstrade ryggsäcken över ena axeln samtidigt som jag drog upp luvan med andra handen för att minska risken att någon kände igen mig. Tåget saktade ner och stannade till sist. Jag hoppade ut ur tåget bär dörrarna öppnades och kollade mig förvirrat omkring. Jag gick in genom glasdörrarna som ledde in till själva stationen och började leta efter Malins askblonda hår. 

Jag satt på donken inne på stationen och tryckte i mig den tredje cheeseburgaren samtidigt som jag drack från min frappes. Malin syntes inte till någonstans och svarade inte på sin telefon iheller. 

"Omg det e Felix!!!" 

Tre platinablonda tjejer och en brunett stöd i kön till att beställa mes tårar i ögonen och chockade ansikten. Jag ställde ner frappen och lyfte handen för att vinka lite lätt till dem. Tjejerna blev helt hysteriska och började fnissa som galningar. En gammal gubbe som stod bakom dem i kön suckade och mumlade något om dagens ungdom. Jag blinkade till tjejerna innan jag reste mig och gick ut ur snabbmatsstället på motsatt håll mot vad tjejerna stod. Precis när jag kommit ut såg jag en bekant tjej iklädd ridkläder som lyfte sin telefon mot örat, sekunden senare ringde min telefon i fickan.

Hemma igen - The FoooDonde viven las historias. Descúbrelo ahora