Kapitel 12 - Rött som kärlek, rött som blod

1.2K 54 3
                                    

* Malin *

Jag var tillbaka i Oscars famn igen, efter tre år. Men den kändes precis lika trygg och var precis lika mysig som då. Han burrade in näsan i mitt hår och jag kände hans andetag kittla mot mitt öra.

"Jag älskar dig" mumlade han knappt hörbart. Jag visste inte om det var meningen att jag skulle höra, visste inte ens vad jag skulle svara, så jag förblev tyst. Sakta vände jag ansiktet mot Oscars hals och snuddade med läpparna precis vid hans käklinje. Han höll om mig ännu lite hårdare och upprepade orden han sagt för några sekunder sedan. Det var nu tydligt att han ville ha svar, men återigen låtsades jag att jag inte hört, jag kunde bara inte säga det.

"JÄVLA FUCKING IDIOT, FAN TA DIG!" Felix skrik hördes nerifrån gårdsplanen och jag kollade förskräckt på Oscar. Han svor tyst innan han puttade bort mig och reste sig upp. Jag följde efter honom ner från loftet och vi kom ut genom stalldörren samtidigt som våra föräldrar kom ut från huset, för att få se Felix smälla till Ogge med knytnäven rakt på näsan. Med tanke på Felix skrik var det nog Ogge som slått först och blodet som rann ner från Felix näsa vittnade om att han fått en "kanonträff". Ogge slängde sig över Felix och fick snabbt ner honom på marken. Han knäade Felix så hårt han kunde mellan benen och fick ännu en knytnäve som svar. Allt gick så snabbt, men Oscar och hans pappa, Johan, var snart framme och drog bort Ogge från Felix. Felix kom snabbt på fötter och började närma sig Ogge som hölls fast av Johan, men Oscar tog ett steg framåt och puttade bak Felix.

"Lägg av" sa han argt.

Jag vaknade ur min trans och sprang fram till Felix. Han höll sig för sina nedre delar, medans blodet forsade ur näsan. Utan ett ord lutade jag hans huvud bakåt och la min tröjärm mot hans näsa. Jag kastade en blick mot trappan där Felix mamma, Cecilia, stod helt vit i ansiktet, innan jag drog med mig Felix in i stallet. Inne i sadelkammaren drog jag ut förbandslådan, som egentligen var till för hästarna. Jag tog ut ett stycke bomull och rev av en tuss, som jag sedan delade i två.

"Rulla dem här mellan fingrarna" beordrade jag Felix och gav honom bomullen.

Jag tog fram en sårservett och började torka honom under näsan. När jag fått bort det mesta blodet stoppade jag in bomullen i näsborrarna och torkade bort lite blod till.

"Så" sa jag och började packa ner i förbandslådan igen.

"Tack" viskade han och strök med fingrarna längs min överarm. Han drog lite i min axel så att jag vände mig mot honom.

"Jag har alltid gillat dig" mumlade han och närmade sig.

* Oscar *

Jag svängde runt hörnet och ställde mig i dörröppningen till sadelkammaren precis i tid för att se Felix närma sig Malins läppar. Min första impuls var att skrika till, men jag hejdade mig. Detta var det perfekta tillfället att se om Malin menade allvar med att försöka igen eller om hon som jag förfärade skulle gilla Felix. Bestämt puttade Malin, Felix ifrån sig.

"Ett, du har fått en rejäl smäll, du har aldrig gillat mig på det sättet och jag inte dig, du är bara yr. Två jag och Oscar är tillsammans igen" sa hon bestämt.

"Är vi?" sa jag förvånat och kom i sekunden efter på mig själv, varför kunde jag inte hålla tyst?!

Återigen förlåt för ett kort kapitel, men känns bättre att uppdatera ofta och kort, tycker ni inte det så kommentera då. Jag vill veta era åsikter! Kommentera också vad ni vill ska hända, vad novellen ska innehålla osv. Roligare att skriva något som jag vet ni vill läsa. Så KOMMENTERA!

Puss på er ♥

Hemma igen - The FoooOnde histórias criam vida. Descubra agora