Emma
jag skickade ett sms till oscar
"jag är hemma"
jag satte mobilen på laddning och gick och duschade. när jag var klar, kollade jag på klockan.
03.46. jag gick till köket och gjorde en macka. steg hördes.
"Emma?" sa oscar. "Du får inte.."
Jag avbröt honom.
"Förlåt. Jag är bara så trött på pappa och hans beteende." sa jag och tog en tugga av mackan.
"Jag förstår." sa han och kramade mig. jag kände mig trygg i hans armar.
jag gick sen och la mig.
~~~
jag vaknade typ tio och kände mig ganska pigg. jag gick ner i vardagsrummet och såg pappa sittandes i soffan.
"Pappa?" sa jag tyst.
"Jag har varit riktigt orolig.." sa pappa med en ledsen ton.
"Har du? Aja, men nu ska jag komma till saken. Varför är du så sträng mot mig och inte mot Oscar? Jag mår inte riktigt bra av det.."
"Jag förstår det men anledningen är att jag vill se dig lyckas. Du vet, bra betyg och så. Jag vill se dig lycklig när du är äldre, när du flyttar hemifrån."
"Sämsta. Anledningen. Någonsin. Hur fan kan du ens? Du har sagt att jag är värdelös!" jag höjde rösten på det sista
Oscar kom in i vardagsrummet.
"Nej fan, dethär händer inte igen."
Jag sprang upp på mitt rum. Jag ringde Felix.
"E: Hej Felix, ehm jag undrade om vi kunde göra nåt idag?"
"F: Hej, ja det kan vi."
"E: Kommer om typ en halvtimme."
"F: Du vet inte vart jag bor." han skrattade
"E: Hahah just ja, kan du komma hit om en halvtimme då?"
"F: Absolut. Vi ses snart."
Jag la på och tog fram ett par ljusa, slitna jeans och en grå hoodie. Håret sattes upp i en tofs och tog på mascara och eyeliner. Jag tog även en röd bandana.
En lätt knackning på min dörr och där stog Oscar.
"Vaart ska du, och varför har du min hoodie?"
"Skit i det du." Det gjorde ont att säga så. "Förlåt, jag ska till Felix. Jag hittade inte min, så jag tog din.."
"Lungt. Har du mobilen med dig? Så du kan ringa om det händer nåt?"
"Ja." jag knöt mina röda Vans. En signal hördes från mobilen.
Från Felix
"Utanför nu (:"
Jag trängde mig förbi Oscar och ropade hejdå. Felix stog lutad mot postlådan och höll på med mobilen.
"Tja." sa jag och gick emot honom.
"Tjaaa." sa han glatt och gav mig en kram. Jag besvarade kramen.
Oscar
Jag stog och kollade ut genom fönstret. I ögonvrån såg jag Felix och Emma vid postlådan, kramades. Det var fel av mig att kolla, men jag kunde inte låta bli.
Jag gick ner till pappa, stängde av tvn och ställde mig framför den.
"Men Oscar, jag kollade ju."
"Vad är viktigast? En tv eller en glad dotter och son? Jag är så jävla besviken på dig pappa. Det räcker nu." sa jag allvarligt men hade en ledsen ton på det sista.
"Men.." Jag avbröt honom.
"Inga men! Du förstår inte hur ont det gör för Emma att bli kallad värdelös, av sin egen pappa. Jag är trött på dig."
Jag gick upp för trappan och låste in mig på mitt rum. Tankarna svävade runt i huvudet. Pappa knackade på dörren.
"Oscar, öppna."
"Aldrig i livet."
iPhonehörlurarna kopplades in i mobilen och jag satte igång "Wing$". Jag sjöng med lite då och då.
"I want to fly
Can you take me far away
Give me a star to reach for
Tell me what it takes
And I'll go so high
I'll go so high
My feet won't touch the ground
I stitch my wings
And pull the strings
I bought these dreams
That all fall down"
Jag skickade ett sms till Emma
"Pratat med pappa. Är du ok? Kram"
"Jag är ok. Är du? Kram, ses väl om nån timme" fick jag snabbt till svar.
"I'm fine. Kram bästa syster"
"Kram bästa bror♡"
