Oscar
Jag sprang och sprang men jag hade ingen aning om vart Emma var. Lite längre bort ser jag en kille. Jag går fram till honom och frågar om han hade sett en tjej med axellångt ljusbrunt hår och blå ögon iklädd i jeans och en huvtröja.
"Ja faktiskt." sa han. "Hon sa att hon hette Emma, och jag har aldrig sett henne förut."
"Det är min syster det. Hon blir ofta osams med våran pappa och springer hemifrån" förklarade jag. " Jag heter Oscar"
"Jag förstår. Jag heter Felix. Vi kanske ses nångång."
"Ja såklart. Vilken skola går du på?"
"Den som ligger typ 5 minuter härifrån" han pekade mot skolan. " Vi kanske kan ta sällskap nångång."
"Ja det kan vi göra. Kan jag få ditt nummer?"
Han skrev in sitt nummer i min mobil och skickade mitt namn till numret.
"Tack" sa jag " Men nu måste jag hitta min syster"
"Jag kan hjälpa dig?" frågade Felix
"Ja,visst."
Vi började gå och småprata. Mitt i min mening, såg jag ett huvud sticka upp ur en buske, men försvann lika fort. Varelsen reste sig upp och sprang.
"Där är hon!" sa jag, ganska högt.
Vi sprang efter, rakt in i en skog.
"Men fan. Nu hittar vi henne aldrig." sa jag och sparkade bort några löv.
"Oscar, vi kanske borde vänta. Eller asså, ni kanske ska vänta.." sa Felix och tittade skamset ner i marken.
"Du har rätt. Jag tänker inte jaga henne, om hon inte vill komma hem liksom. Hon får komma hem när hon är redo. Vill du..typ.. hänga med hem och spela?"
"Ja, det hade varit kul."
Vi gick och småpratade medans vi gick hem. Felix berättade att han och Emma skulle börja i samma årskus och att han gillade musik och att dansa.
"Jag har alltid gillat musik och dans jag med, och har dansat ända sen jag var liten" berättade jag.
"Du kanske kan följa med till en av mina dansträningar nångång, det hade varit skitkul" sa Felix.
"Verkligen? Tack Felix! Det hade varit skitroligt!"
Jag hade tur att jag träffade Felix, han är så otroligt sjysst.
"Okej, här är det." sa jag och bröt tystnaden. "Men, det finns en sak du måste veta."
Vadå?" frågade Felix.
"Pappa."
