Fucking the fooo? Pfft please

Kapitel 95

Kapitel 95

Violettas perspektiv

- okej okej jag ger mig, säger Oscar under mig och jag kliver av!

- så vad ska vi göra, helt ärligt för det här suger kuk, uttalar Felix uttråkat

- sanning eller konka, säger Omar och har en bedjande min och jag kollar på honom med höjda ögonbryn men alla andra killar verkar ta det seriöst

- ni...vi...jag....han driver va? Säger jag chockat och pekar här och vart medans jag stammar fram mina osäkra ord

- nope, säger Oscar och skakar på huvudet

- kom igen kom igen kom igen, säger Omar med en sorgsen röst

- okej då, säger Felix

- du måste skämta, säger jag chockat till Felix men uppspärrade ögon

- sanning eller konsekvens violetta? Frågar ogge

- jag vill inte vara med, det är ju för fan en lek man körde för att kunna pussa den man var kär i på mellanstadiet och i lågstadiet, nej ge er seriöst! Säger jag och blickar mot min telefon och kollar om något nytt har hänt men såklart inte

- violetta, sanning eller konka, är man med i leken får man leken tåla, säger Oscar men en peddo blick

- då är jag inte med så då slipper jag tåla, säger jag och ler lite mot de alla fyra

- då är dörren där, säger Felix lite överlägset med ett flin på läpparna

- men ÅÅÅÅH....sanning? Säger jag osäkert

- hur mycket väger du, säger Felix oberört och blickar inte ens upp mot mig utan har sin blick på sin telefon framför sig där han sitter i skräddarställning på golvet bredvid alla andra som intagit samma position som Felix.

- vad spelar det för roll? Säger jag kaxigt och förvånat tillbaka

- du tog sanning, sanning är vad som helst! Säger Oscar

- eh okej, jag vägen ** ( vill verkligen inte kränka någon) säger jag frågande

- du driver va? Säger Omar och skrattar till lite men slutar snabbt med att skratta när han märker att jag är fullkomligt allvarlig

- oh, säger Omar lite som om han skämdes

- vadå då? Säger jag till Omar

- ingenting, det är lite lite...eller? Säger ogge, jag vet att ogge aldrig vill vara elak så jag sket i den frågan och fortsätter istället med vårat spel

- sanning eller konka Felix, säger jag för att bryta spänningen som lagt sig mellan oss

- konka, svarar han och blickar upp för första gången

- jag vet att ni vill att vi ska göra något men det kommer inte att hända, varför gör vi detta? Säger jag uttråkat och riktat mot de andra killarna som jag nästan kan höra hur deras hjärnor arbetar

- nä undrar samma sak detta är så jävla drygt, säger ogge

- ser ni, säger jag och lyfter handen i en gest mot ogge

Det slutar med att vi faktiskt slutar med det vi håller på med

• Hemma igen •

Jag ställde mig i spegeln. Aa jag var smal det visste jag, men så här smal? Jag äter ordentligt och jag tycker inte att jag är påväg mot anorexia hållet! Jag känner mig inte fet! Men heller inte fin pågrund av mina nu så smala lår och mage! Jag får helt enkelt börja äta mer sa jag till mig själv och kort där efter var jag påväg in på mc Donalds, jag vet att man går upp lite mer i vikt om man äter friterat så jag beställde en 20 Nuggets Box meny plus kyckling vingar! Jag vet att jag aldrig kommer orka äta upp dom men jag måste försöka!

När jag satt mig vid ett bord kommer 4 andra och sätter sig bredvid, och ja ni gissar rätt! The fooo

- tja beautiful, säger Oscar

Jag och Oscar har nämligen börjat få bra kontakt igen, lite för bra kontakt men även jag och Omar, jag tittar upp mot Oscar och ler och sen tittar jag mot Omar som kollar surt på Oscar

- hej ormis, säger jag för att lätta upp stämningen för honom och han ler glatt tillbaka

- ska du äta allt det där? Säger Felix

- japp, säger jag lite bekymrat över all mat

- wow, du äter aldrig så mycket, säger Felix ännu en gång förvånat och nästan lite som att han menar "vad har du gjort med violetta och vem är du? "

- i do it for this, säger jag och klappar på magen och det får tyst på dom

- vi menade inte att du var ful, säger ogge och tittar lite bekymrande på mig

- nej jag vet, men jag trivs inte i detta och jag ska bevisa att jag inte har anorexia som ni tror att jag har, säger jag och ler mot dom och börjar äta av min mat, det är inte det att jag inte tycker om att dom kommenterar något, MEN jag Har inte anorexia och jag vet hur man ser ut, grejen är nog det att när Sabina dog så tappade jag matlusten och därav har jag gått ner i vikt

Under "lunchen" så pratade vi allt om himmel och jord, förhållande, grisar, filmer, låtar, semestrar och minnen!

- men Omar ärligt talat skulle inte du vilja ha en gris unge hemma? Säger jag och alla börjar skratta, jag frågade Omar för han är tillräckligt konstig för att hålla med mig!

Sedan fortsatte bara samtalet med mycket skratt och ja...eftersom vi satt där ganska länge så lyckades jag äta upp allt men det tog ett tag och jag var tvungen att ta pauser