Kapitel 40

4.2K 111 1
                                    

Kapitel 40

Violettas perspektiv

Jag vaknar upp och ska jag vara helt ärlig så har jag ingen som helst koll på klockan, jag sätter mig upp i sängen och känner hur mitt huvud sprängs, som varje gång jag druckit, jag har väldigt lätt för att bli bakis och när jag dricker riktigt mycket brukar det inte bli bättre precis, men det är väl rätt självklart haha!

Jag försöker resa mig upp och efter bara några steg svider det till i underlivet precis som det gjort kvällen innan, och jag fortsätter sakta men säkert ner till nedervåningen för att hämta Ipren, alvedon hjälper inte så mycket mot detta längre, undra om man kan ta överdos med alvedon, för jag lovar att det är det jag har gjort, för innan jag drack så va de liksom att jag tog en alvedon så fort jag bara kände av lite i huvudet, eller mAgen, eller vart jag än hade ont!

När jag svalt de två ipren jag tog fram så sätter mig i soffan och tar fort min filt, sätter på tvn och lägger mig till rätta, men när jag sträcker mig efter min telefon så är den såklart inte där för den ligger ju kvar där uppe...kul, jag reser mig försiktigt ich egentligen ofrivilligt men jag vill ha min telefon, jag går segt upp för trappan och hämtar min telefon och går lika sakta ner igen.

När jag är tillbaka så lägger jag mig till rätta, igen...tar min telefon och kollar instagram, bilder från Felix fest kom upp lite här och var och vissa av dom som lagt upp hade jag ingen aning om att dom ens fanns!

Jag kom på att jag inte sätt eller hört mamma eller pappa så jag ringer mamma, det går några signaler men hon svarar inte...hmm hon brukar ju alltid svara, aja jag provar ringa pappa. Samma sak där, inget svar!

Jag gick till köket för att kolla på kylskåpet om de hade lämnat någon lapp som jag kanske har missat, jag brukar oftast inte se dom, jag kollar på kylskåpet om det satt nåt där men inget där, jag kastar en blick emot köksbordet och där ligger ett litet papper i ljusrosa färg, mamma och hennes rosa, jag går fram och läser, som vanligt då alltså, tänker jag efter jag läst klart och går till soffan igen!

Fucking the fooo? Pfft pleaseWhere stories live. Discover now