The player

del 6

Ethan
Solen lös på sidan av rullgardinen och jag vände min blick mot Grace som låg och snusade på min nacke. Det kittlades något ordentligt men jag hade inte hjärta till att väcka henne. Hon suckade till och jag blev rädd att hon skulle vakna. Hon var så vacker när hon sov. Jag blundade och höll om henne medans jag somnade.

Grace
Ljuset var olidligt. Det var verkligen kritvitt, med handen framför ögonen för att täcka ljusflödet. Med ena handen framför ögonen och en hand fumlande ut i luften så masade jag mig sakta framåt. Underlaget var kuperat men mjukt. Det kändes som jag gick i timmar innan jag äntligen kom till en skugga. Med blicken vänd uppåt kollade jag mot den enorma byggnaden som skuggade ett stort område. Byggnaden var grå och fönstren var trasiga. En stor skylt hängde över vad jag gissar på är ingången med texten " Easter High School ". Skylten hängde snett och bokstäverna var smutsiga och otydliga. Sakta närmade jag mig och skjöt upp ena porten. En unken stank mötte mig och jag flämtade till när mina ögon vande sig vid ljuset. En lång korridor låg precis innanför porten. Alla saker låg huller om buller och det såg ut som att de sista personerna som var här flydde för sina liv. Med händerna längs med skåpraden drog jag mig framåt. Ett skåp fångade min uppmärksamhet extra. Den var smutsigt rosa glittrig och med kursiv stil stod det " Bella " med stor svart text på. Sakta öppnade jag skåpet och ut föll kläder, smink och en liten dagbok, jag böjde mig neråt och plockade upp den, nyfiket började jag bläddra i den och såg att den var fylld med texter och bilder, en bild gled ner i mina händer och jag stirrade länge på den. Den var svartvit men vad som än en gång fångade mina ögon extra mycket var att jag var på den. Mitt hår satt i en stram bulle och jag hade en vit klänning som satt åt runt bysten och gick ut i volanger runt låren. Plötsligt rör något min axel och jag skriker till och vänder mig runt. Där står ett för mig okänt ansikte.
" Bella, min kära Bella. D..du är tillbaka " han stammade och såg på mig med mörka ögon. Jag backade förskräckt in i skåpet.
" vem är du? " orden kom långsamt fram och min röst lät så annorlund i öronen.
" jag är Chris, din pojkvän? Minns du inte mig, snälla kom ihåg? " hans ögon fuktades och han drog stressat handen genom håret ett antal gånger och drog i skjortan. Ärmarna var uppvikta till armbågarna och många knappar var försvunna. Här och där fanns små hål i skjortan och tröjan var helt fläckig. Först nu märkte jag det fettiga hårer, dom mörka påsarna under ögonen, att ögonen i sig var rödsprängda. Såret som prydde hans panna. Såren på hans armar och under hålen i hans skjorta. Blicken granskade hela honom. Byxorna var uppskrapta vid knäna och stora sår prydde även hans knän, inga skor hade han heller. Han grep tag om min axlar och jag kollade panikslaget upp på honom igen.
" kan det här hjälpa dig att minnas " han pressade sina läppar mot mig, tafatt trycker jag mina händer på hans axlar och knuffar bort honom.
" vad i hela friden håller du på med? Har du inte lärt dig hyfs människa " fräste jag medans jag drog med ärmen över munnen. Han blickade sorgest på mig innan han vände ryggen och försvann runt kröken. Jag fortsatte korridoren fram och det började nu komma dörrar på varje sida. Dörrarna var höga och bruna i ek. Den första dörren jag tryckte upp var trög och jag fick ta i för att få upp den. När jag kom in såg jag rakt ut på himlen. Himlen var starkt färgat grå. Det stora hålet i väggen vars murbruk som spridit sig i hela rummet gav en tydlig syn att något hemskt hänt i denna skola. Jag backade ut och gick mot nästa dörr, denna gled upp lättare, detta rum hade 3 fönster som täckte långsidan, fönstrarna var krossade och glassplitter täckte golvet. Bänkarna låg huller om buller upp och ner osv. Vissa var t.o.m krossade. Mitt i klassrummet låg det en död hund jämte en död katt. Drastiskt vände jag bort blicken istället för att kolla på dem. Båda två var flådda och köttet på kroppen var borttaget, det var bara deras huvuden som avslöjade vad det var för djur. Jag gick vidare mot nästa rum och detta rum hade inga fönster. jag kände med handen efter en möjlih lampknapp, jag kände nått mjukt och kallt och klämde åt. Det kändes som ett mjukt rep så jag följde åter väggen uppåt, jag tog ett steg fram och hörde ett ljudligt kras som krossat glas och backade tillbaka, då kände jag lampknappen. Jag tände den och ljuset blinkade till. Ett ljudligt skrik for ur min mun. På golv och bänkar satt/låg det lik. Alla med ögonen uppspärrade. Lamslagen stod jag medans jag kollade i dom iskalla ögonen. Då kom det hemskaste, en vände huvudet mot mig och reste sig under alla kroppar. Paniken steg i mig men benen var som fastfrusna. Han stog upp och kollade på mig med vita ögon, irisen var grå vit, han öppnade munnen och ur kom ett hemskt läte. Jag hann inte mer än uppfatta det innan han kastade sig mot mig och tryckte ner mig på golvet.

Jag sätter mig hastigt upp och torkar svetten som rinner i pannan. Hela kroppen darrar och jag känner en hand som stryker längs med min svettiga rygg.
" hur länge har du varit här mamma? "
Ett mörkt skratt kom till svar.
" det är Ethan " jag vände mig om och möttes av en ruffsig Ethan med morgonfrilla och hes röst.

Orkar ej skriva mer meeeen