The player

del 13

Grace

Jag sket ärligt talat i att endast halva skoldagen hade passerat, jag var för trött för att ens fortsätta på fler lektioner så jag slängde in Matte mappen i skåpet och tog min väska över axeln. Skåpet krånglade som vanligt när jag skulle låsa de men jag banka lite på de sen gav de med sig. Ett tyst fniss hördes bakom ryggen på mig men jag orkade inte bry mig, de enda jag ville var att komma hem och krypa ner unde mitt täcke. Med tunga steg gick jag mot utgången, dörren gled trögt upp och jag kom ut i den friska luften, vindstyrkan hade ökat rejält sen jag va ute sist och de stänkte lätt av regnet. Tyst muttrade jag surt för mig själv vilken tur jag hade som var tvungen att gå hem i detta väder, molnen låg svarta och tunga på himmelen och långt borta hördes de dova muller. Plötsligt öppnade sig himlen och jag slet raskt upp min lilla luva på huvudet och började småjogga, när de bara var 100m kvar hem så va jag redan genomdränkt och stelfrusen in till benmärgen. Hur kan lite regn göra en så frusen mitt i sommaren, huh? Försiktigt öppnade jag dörren och skulle tyst smyga in men från ingenstans är den någon som knuffar mig in och dörren smäller igen bakom mig. Snabbt hoppar jag runt och höjer nävarna för att möta den mystiska människan som bjöd in sig själv i mitt hus, och där mitt framför ögonen på mig står ingen annan än självaaste Cade...
" uhm hej " sa han och kliade sig i nacken medans han kollade ner på sina förvånansvärt torra skor.
" vadå hej? Vad gör du i mitt hus? " fräser jag surt tillbaka.
" uhm, asså jag såg att du lämnade skolan och jag ropade på dig för jag ville fråga hur du mådde men du typ svarade inte " han hackade lite lätt på orden vilket va ganska gulligt då han såg riktigt obekväm ut just nu. Jag sparkade av mig skorna och ställde dom på skohyllan och hängde sedan min genomvåta tjocktröja på elementet. Ett tyst fniss från Cade bröt tystnaden.
" vad skrattar du åt Cade " min blick mötte hans och han höll handen för munnen medans han skrattade.
" inget haha, de är bara de att du har ett vitt linne och en rosa bh, de ser jätteroligt ut " jag kikade ner på mina kläder och såg att min bh syntes rejält genom det blöta linnet.
" haha jättekul, men jo jag mår bra är bara trött så om du ursäktar mig så ska jag ta en dusch, se på film och vila! Ha en fortsatt trevlig dag " jag vinkade till honom och gick in i badrummet, medans jag vred på duschen hörde jag ytterdörren smälla igen och en suck av lättnad slank ur mig. Jag klev ur mina drypande våta kläder och hängde upp dom på handdukstorken i badrummet innan jag öppnade dörren till duschkabinen och klev in i ångan. Det varma vattnet silade ner från min hårbotten ut i topparna och fortsatte nerför min kropp, jag njöt i fulla drag utav värmen.

När jag hade duschat klart virade jag in håret i en handduk och torkade av min kropp innan jag tog min morgonrock och begav mig mot köket. I köket så satte jag på vattenkokaren och gick till skåpet för att hämta en temugg, när teet var färdigt begav jag mig mot mitt rum för att ta de lugnt, inne i mitt rum var de mörkt och svalt, hade de inte vart för att jag äntligen lärt mig mitt rum hade jag inte vågat gå med en varm temugg och treva mig fram i mörkret, jag ställde ner muggen på mitt nattduksbord och kröp ner i min säng, när jag plötsligt kände något klumpigt i min säng, skrikandes flög jag upp och tände taklampan, och ja jo, de va såklart den där jobbiga Cade.
" hej stumpan, de tog tid för dig att duscha jag tror jag sömna men jag är vaken för dig nu igen " han flinade och lyfte på täcket och där låg äcklet utan tröja och byxor, jag blickade ner på golvet för att se hans kläder ligga i en hög där.
" gå ur min säng och försvinn ur mitt hus " nu vart jag riktigt arg. Han kollade mig i ögonen med en dimmig blick, hans ögon var knallröda och pupillerna stora som klot.
" Cade? Vad har du gjort med dina ögon? " jag stirrade oroligt in i hans ögon. Han fnissade som om jag sagt världens roligaste skämt.
" ingenting vännen, jag bah duvet, rökte en cigg med mina broes förut " han kollade stolt på mig och plötsligt började han gråta. Snabbt kastade jag mig fram till honom och satt mig bredvid honom i sängen.
" Cade, vad är de som händer? "
" j..jjag vet inte, jag vill inte leva såhär längre, jag orkar inte mer " han skakade och jag la försiktigt mina armar runt hand axlar och han la sig ner i min famn. Tyst tänkte jag på hur jag skulle svara.
" Cade, berätta. Jag kanske kan hjälpa dig, snälla " inget svar från Cade hördes. Det enda jag hörde var tunga andetag. Är han påriktig? Sömna han på typ tre minuter? Jag suckade och placerade min laptop i knäet och satte på transformers, och ja jag är ett stort fan av transformers! Jag älskar Bumblebee & Optimus Prime