My Dance Fever (The Fooo Conspiracy)

Kapitel 2

***Andrea's perspektiv***
Jag såg ut genom det lilla fönstret som ledde ut mot världen. Solnedgången utanför bländade mig men jag kollade inte bort.
Det var något alldeles speciellt med att se dom små gatorna och bilarna långt där nere och tänka, jag svävar.
Jag log och lutade mig tillbaks från fönstret. Mitt huvud vändes åt platsen bredvid mig där världens finaste kille satt. Felix huvud var lutat åt mitt, munnen halvöppen och ögonen slutna. Han sov djupt.
Jag log mot honom och pussade honom på nästippen. Han var så gullig där han satt. Leendes flyttade jag ner blicken till våra händer som han stadigt höll sammanlänkade i sömnen.
Jag skulle kunna stanna i det ögonblicket för alltid.

Mina ögon skulle precis slutas när min telefon envist plingade till. Jag tog upp den och log när jag såg vem det var.

Från: Joliiina 😍
Skickat: 23.15
Halllluu :) !!

Från: Andrrrea 💕🎉
Skickat: 23.16
Nemen hej :* !!

Från: Joliiina 😍
Skickat: 23.17
Står vi toan, Omar har somnat, har tråkigt, kom hit :))))

Från: Andrrrea 💕🎉
Skickat: 23.17
Kommer :) !!

Jag klättrade över Felix och en sovande Ogge och försvann ut i gången. Jag såg Jolina borta vid toaletterna och skyddade mig dit.
''Tjena!" skrattade hon lågmält när jag kom fram och log. Jag viskade ett svagt hej och la armarna om henne.
''Så vad gör du då?" frågade jag henne när vi släppt varandra.
Hon skrockade lågt och tog bort en hårslinga från ansiktet.
''Inte mycket, Omar somna direkt..''
Jag nickade instämmande.
''Felix och Ogge med''
Vi suckade och kollade på varandra. Och började le. Såklart.

''Aa nu är vi i alla fall snart hemma..'' sa Jolina efter en stund och sträckte på sig.
Jag nickade igen och suckade både nöjt och ledsamt.
''Jag kommer sakna USA...''
Hon nickade och gäspade.
Jag skrattade till.
''Någon är visst lite trött..'' skämtade jag och puttade lekfullt till henne i sidan. Hon himlade på ögon och suckade åt min barnslighet.

''Ladies and Gentlemen, we are now going down to Stockholm AirPort, Arlanda. Please sit down on your seats and put on your seatbelts.
We are hoping you all had a great time here and we would be happy if you will fly with us again.
Thank you and good night!''

Mannen i högtalaren slutade prata och motorerna ekade än en gång i mina öron.

''Är det bara jag, eller låter dom alltid lika dant när dom pratar...'' Frågade Jolina fundersamt och jag skrattade glatt.
''Nej det är inte bara du'' fnissade jag. ''Kom nu så går vi och sätter oss.''

***
Vi steg av planet och möttes av Sveriges kalla klimat.
Jag huttrade till och drog min kofta närmare mig. Det var kallt, väldigt kallt.
''Fryser du?'' frågade Felix bakom mig. Jag nickade.
''Gör inte du?''
Han skakade på huvudet och log.
''Jag är för upptagen att se till dig!''
Jag log jättestort och skrattade.
Han besvarade mitt stora leende och la ena armen om mig.
Tillsammans gick vi bort från planet och fortsatte mot flygplatsen. Jag suckade tungt.
Jag var tvungen att åka hem...

''Kan jag inte få bo hos dig?''
Mumlade jag när jag och Felix stod utanför mitt enorma men hemska hus.
Han suckade.
''Jag önskar det...''
Jag snyftade till och tryckte mig mot hans bröst. Han la armarna om mig hyschade mig lågt. Vi vaggade fram och tillbaka i ett lugnade tempo.

''Du?'' Viskade Felix och jag såg upp på honom.
''Vi ses ju imorgon...''
Han log mot mig. Ett vackert leende som fick hela mig att rysa till av lycka. Han var så fin.
Min Felix.
Jag nickade och såg honom rakt in i dom vackra gröna ögonen.
''Det gör vi.'' suckade jag. ''Men tills dess....''
Jag lutade mig mot hans läppar och han gjorde samma sak mot mina.
Dom möttes i ett fantastiskt ögonblick. Sen släppte han och såg in i mina ögon.
''Jag älskar dig Andrea!''
Jag log och pussade honom på näsan.
''Jag älskar dig också finaste!''

Sen gick han. Han öppnade bildörren och jag hann se en skymt av en otålig Daff i förarsätet. Jag skrattade lågt och höjde handen i en vinkning när bilen körde iväg.

''Godbye America, Hello Sweden...''

***
Andra kapitlet.... Vad tycks??
Har ändrat i prologen igen, hehe. Jag fick bara liiiite snilleblixtar...
Men det är liksom fortfarande samma grej med att Andrea åker iväg o.s.v.
Åh juste! Den här storyn handlar om Felix och inte så mycket om Andrea, capish!
Great!!
Kramar finaste<3