Kapitel 17

334 16 1
                                    

***Ogge's perspektiv***
Fan, fan, fan...

Ordet mässades i mitt huvud medan jag knuffade mig fram genom tågstationen. Min tunga sportbag hängde tappert över axeln och envisades med att slå i mot varenda person som gick förbi.
Arga blickar förföljde mig och jag mumlade om och om igen förlåt.

Medan jag halvsprang genom trängseln förbannade jag mig själv för att ha sovit en extra kvart, missat bussen och varit tvungen att vänta på nästa. Okej, dom gick typ var tionde minut så i vanliga fall skulle det inte gjort något. Men mitt tåg till Gävle gick när som helst och det förändrade vissa syner på saker och ting.

I Gävle bodde min kusin Olle och hans föräldrar. Olle var ett år yngre en mig och hade värdens bästa humor. Typ 2 gånger om året åkte jag upp dit och stannade i kanske en vecka. Det hade blivit som en tradition. Och en bra en också.

Jag ökade på stegen ytterligare så att jag nästan sprang och susade ner för trapporna och sen genom gångarna. Upp för trapporna igen for jag och tog dubbla trappsteg i taget. Väl uppe på perrongen drog jag en lättnad av suck när jag såg att mitt tåg fortfarande inte hade kommit. Jag log och klappade mig (mentalt) själv på axeln.
Jag skulle hinna.

Med väldigt mycket lugnare steg den här gången började jag gå mot det spår mitt tåg skulle komma till.
Den ena sekunden gick jag framåt med ett leende på läpparna och nästa dundrade jag mot marken. Jag satte mig klumpigt på rumpan och såg förvånat upp på personen jag kolliderat med. Hennes saker hade spritt ut sig över asfalten och med böjt ansikte började hos stressat hafsa ihop alltsammans igen.
"Oh gud förlåt så hemskt mycket, det var verkligen inte meningen!" fick hon ur sig med en ursäktande ton i rösten. "Gud jag är så klumpigt! Det var absolut inte meningen, förlåt.."
Hon lyfte upp ansiktet och såg på mig. Hennes ögon mötte mina och världen stannade.
Min lite irriterade min frös och lika så gjorde hennes mässande ursäkter. Människorna runt omkring försvann och inget annat spelade roll än hennes ögon som jag så fastfruset såg in i. Ett leende växte på mina läppar och jag satte mig försiktigt upp på huk. Mina händer sträcktes mot en bok som fortfarande låg kvar på marken med framsidan neråt.
Utan att släppa henne med blicken tog jag upp den och gav den försiktigt till henne.
Hon tog lika försiktigt emot den och besvarade blygt mitt leende.

Vid synen av ett leende på hennes läppar bultade mitt hjärta nästan ut ur bröstet.
På nytt stannade jag upp och beundrade tjejen framför mig.

"Tack.." Mumlade hon skärrat och reste sig långsamt upp. Jag följde hennes rörelser och hängde tillbaka min väska över axeln.
Det kunde gått sekunder, minuter och kanske till och med timmar och allt jag gjorde va och drunkna i hennes vackra ögon. Vi följde varandras rörelser in i det minsta. Om hon blinka, blinka jag. Om jag gick ett steg framåt, gjorde hon det med. Lika så, ryckte vi båda till av förvåning när ett skarpt ljud hördes bakom mig.

Jag vände mig hastigt om och såg till min irritation tåget jag skulle åka med komma längre bort på spåret.
"Helvetet.." Stönade jag tyst och såg tillbaka på tjejen. Hon stod kvar med ett nyfiket ansiktes ytryck. Jag gav henne en ursäktande blick.
"Jag måste gå" sa jag en aning besviket och slank förbi henne.
Hon gjorde inga försök i att stoppa mig och jag vände mig inte om för att ta ett mer rörande farväl..

Istället fortsatte jag gå med snabba steg mot en av dörrarna på tåget. Jag klev på och hittade snabbt min plats.
Utmattat satte jag mig ner med en suck och såg ut genom fönstret.

Varför hände det där Ogge?
Du har flickvän. Du ska inte fastna i blicken hos andra tjejer. Du och Tea har det jättebra och det finns ingen anledning till att du någonsin skulle kunna känna sånt som du gör för Tea hos någon annan!

Jag intalade mig själv det så gott det gick. Men jag visste mycket väl att jag blundade för sanningen. Det som nyss hade hänt mig, och det jag hade känt, var större än allt jag någonsin hade varit med om med Tea, tillsammans

Dags att öppna ögonen Ogge.

Om det finns saker som kärlek vid första ögonkastet, hade jag just precis upplevt det.

***
Hola amigos ☺️
I'm back now!! Finally..

Så vad tyckte ni? Lite Ogge vettni.. Alltid lika kul!
Gilla om ni gilla så ses vi i nästa kapitel ❤️

My Dance Fever (The Fooo Conspiracy)Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon