2024-06-08
Din kropp känns inte lika varm. Dina meningar blir kortare och kortare. Din hand mot min hud känns mer som en vana än en vilja. Din kåthet har blivit något fult istället för något vackert. Våra kroppar som möts omsluter inte varandra längre, vi är ensamma. Vår fina relation. Vår fina, fina relation är inte en tvåsamhet, det är en ensamhet. Jag går i dina skuggor, i mina skuggor och i våra skuggor. Jag kommer på mig själv att sträcka mig efter dig. Du är inte där. Det är okej. Jag behöver inte anstränga mig. Jag behöver inte oroa mig för din kalla kropp, dina korta meningar och din oengagerade hand på min rygg. Jag är ensam nu. Ensam i en ensamhet.
YOU ARE READING
En naken livshistoria
PoetryPoesin om mig. En alldeles för romantiserad sanning. Kanske lite för naket, men det är okej. Poesi som jag skrivit sen jag var 18 år gammal. Många som är förenklade. Följ med på min process till att få bli kallad poet någon dag...
