2024-06-09
Jag är genuin, fin sa han och klappade mig på huvudet. Smekte mitt hår utan mål så det blev rufsigt. Jag låg på hans mage och hörde kurrande ljud, kanske från hunger. Men att ta sig ur vår delade position var för emotionellt ansträngande, så vi låg kvar. Vi låg kvar med svenska röster som sjöng om brustna hjärtan, allt det som vi har varit med om, utan varandra. Vi har inte skadat varandra. Inte än, kanske aldrig. Vi kanske aldrig får chansen.
KAMU SEDANG MEMBACA
En naken livshistoria
PuisiPoesin om mig. En alldeles för romantiserad sanning. Kanske lite för naket, men det är okej. Poesi som jag skrivit sen jag var 18 år gammal. Många som är förenklade. Följ med på min process till att få bli kallad poet någon dag...
