Jag läser en bok för att förstå mig själv just nu. Jag vill förstå varför jag stanna. Jag vill förstå varför jag stod ut. Varför jag valde dig. Lite för länge. Lite för mycket. Jag skriver mer. Inte för jag mår sämre. Utan för jag har fått tillbaka min kreativitet. Min glöd. Jag njuter mer. Njuter av att existera. Njuter av att andas. Njuter av att se. Se människor som är lyckliga. Jag avundas inte längre. Jag unnar dem den lyckan. Jag unnar dem en fin relation. En fin relation till sin partner, mamma och sina barn. jag unnar dem en mysig lunch på det bästa bordet under den starkaste solstrålen. Jag unnar dem bättre väder. Jag unnar folk en bättre sömn. En roligare vardag, ett mer händelserikt liv. Jag unnar dem resan jag vill uppleva. För jag vet. Jag vet att jag kommer få uppleva de med en person som vill uppleva. Eller ensam. Kanske ensam. Ensam är okej. Ensam är bra. Ensam är bättre.
YOU ARE READING
En naken livshistoria
PoetryPoesin om mig. En alldeles för romantiserad sanning. Kanske lite för naket, men det är okej. Poesi som jag skrivit sen jag var 18 år gammal. Många som är förenklade. Följ med på min process till att få bli kallad poet någon dag...
