"Alexandra Beijer du får skynda dig nu, vi kommer komma sent" ropar Josef från hallen. "Jag kommer" ropar hon tillbaka och sätter i örhängena. "Taxin är utanför" lägger han till för att hon ska skynda sig ännu mer. "Sluta stressa" ropar hon lite irriterat tillbaka. Han himlar med ögonen och kollar på klockan på armen. De ska vara där om tre minuter. Det tar minst tio att åka till restaurangen. Minst.
Hon kommer utspringandes ifrån badrummet och drar ett finger under sin läpp för att fixa till läppstiftet i spegeln. Hon lyfter upp sina händer och gestikulerar mot sina kläder. "Ja det ser jättebra ut, kom nu" säger han snabbt och låser upp ytterdörren. Hon slänger på sig en kappa och ett par högklackade skor. Sen skyndar hon ut efter Josef och går ner för trapporna medan han låser dörren."Hej förlåt för att vi är sena" säger Josef och kastar av sig jackan när de kommer fram till bordet på restaurangen. "Ingen fara" svarar Jenny och ler upp mot de. De båda ler tillbaka och sätter sig sen ner. De var två tomma stolar bredvid varandra kvar, som de antog var deras. De hinner knappt sätta sig innan Josef lägger en hand på Alexs lår. "Hur var det med brorsan då?" Frågar Oskar och kollar på Josef. "Det var bra" svarar han tillbaka kort. "Vadå hade han permis eller?" Frågar Jenny och tar upp sitt vinglas för att ta en sipp av det röda vinet. "Aa precis" svarar Alex innan Josef hinner säga något. "Kul, han kan inte ha så långt kvar va?" Frågar Jenny och ställer ner glaset igen. Josef skakar på huvudet "Nej det är inte så långt kvar". Alex lägger en hand över hans hand som ligger på hennes lår och klämmer om den lite. Hon visste om att Josef tyckte att det var jobbigt att prata om sin bror. Speciellt framför sina kollegor, sina polis kollegor.
Maten var uppäten för ett tag sen. Nu satt alla runt bordet och småpratade om allt möjligt. Från jobb till familj, till semester och minnen. Alex harkla sig lite och lutade över till Josefs öra. "Jag går på toan" säger hon lite flörtigt och drar med ena handen över hans lår. Josef vänder försiktigt på huvudet och kollar in i hennes ögon. Fattar hinten direkt. Han småler och kollar sen ner på hennes hand som smeker sig upp och ner längs med hans ben. Han kollar upp igen, men den här gången inte på Alex. Utan på deras kollegor som satt runt omkring de. Han kollade runt för att se om nån skulle märka ifall de smög iväg. Förmodligen. Men de verkade ändå vara ganska upptagna i deras samtal. Han vände huvudet igen mot Alex. Hon bet försiktigt i sin läpp och kollade ner på hans läppar. Han nickade smått och tog tag i hennes hand som låg på hans lår. Hon nickade tillbaka och ställde sig sedan upp för att gå iväg mot toaletterna. Josef följde henne med blicken ända tills hon försvann bakom ett hörn, då kolla han tillbaka på bordet. Ingen verkade lägga större vikt i att Alex försvunnit. Så då borde de kanske inte heller göra det om han försvinner. Men han väntar i nån minut innan han diskret går bort mot toaletterna där hans fru väntar.
Alex står lutad mot en vägg och väntar på honom. När hon ser honom i ögonvrån så puttar hon upp sig från väggen och går till en utav dörrarna. Hon öppnar den och vänder blicken mot Josef som närmar sig henne. Hon vickar lite på huvudet in mot toaletten och han går in. Hon likaså och låser efter sig. Hon vänder sig om och möter hans blick. Han flinar lite smått och tar fram sina händer för att lägga de i hennes nacke. Han närmar sig hennes läppar "Förlåt jag var så stressad, jag hann inte säga hur snygg du är" säger han innan han trycker sina läppar mot hennes. Hon tar emot hans läppar och lägger sina armar runt hans midja för att dra in honom närmare. Kyssarna vart snabbt mer intensiva. "Josef..." viskar hon mot hans läppar. Han drar sina händer genom hennes hår medan han kysser hennes läppar. "Du är så snygg älskling" mumlar han mot hennes läppar och hon fnissar till. Hon lägger sina händer på hans kinder och drar bort honom från sitt ansikte. Hon slickar sig på läppen och kollar på hans ivriga ansikte. "Vi kan inte göra det här" säger hon och kliar med fingrarna bak i hans nacke. "Som om att det stoppar oss förut" svarar han och flinar. Hon skrattar tillbaka och skakar på huvudet. "Nej men den här gången kommer de fatta" säger hon. Han suckar lite lätt på skämt "Varför ville du smyga med mig hit då?". "Jag ville bara pussas lite med min man" svarar hon och torkar bort lite läppstift runt hans läppar. Han pressar ihop läpparna och ett skratt tränger sig fram "Det klagar jag ju i och för sig inte på".
YOU ARE READING
Vi två
FanfictionDen här "boken" är uppbyggd på delar som inte hör ihop med varandra. Varje del är en ny historia och är därför inte sammankopplade med varandra. Jag hoppas ni kommer gilla det här konceptet!