Dance like no one is watching -o.e

Kapitel 17

-Cornelias perspektiv-

En hög smäll och ett orange sken som lyser in igenom fönstret. Hos dem vi är hos har dem ett litet hus jämte det stora riktiga huset. Där inne finns det en gas-panna. Den har exploderat! Hela det lilla huset står i lågor och det har börjat sprida sig idet torra gräset. Jag slår till Oscar lätt på bröstet och pekar. Jag springer iväg mot dem som håller i festen.

"DET BRINNER!" Skriker jag för att överrösta musiken som pumpar ut genom dem stora högtalarna.

"Va? Vad fan snackar du om? Vill du ha tändare eller vad är det?"

"Men nej det brinner ute i det andra huset!" Säger jag och pekar mot fönstret där elden lyser in.

"Det var så in i helvete! "Skriker han och springer mot telefonen. Han ringer 112 och sedan ringer han sin mamma och pappa.

Vi går ut ifrån huset och ner mot havet så att vi inte är nära om det skulle explodera igen. Sjöräddningen, ambulans och brandkår har kommit hit. Det är ingen skadad men det är väll bra att dem ändå kommer.

Dem som håller i festen ger mig en mördarblick precis som om det var mitt fel att deras jävla panna skulle explodera. Jag är här för att ha en trevlig och minnesvärd student men nu blev den ju bara skit. Men flaket och allt har varit helt underbart och det var nästan bara bra att det blev såhär så att vi inte blev allt för fulla och inte kommer ihåg någonting.

Jag står bredvid Oscar som håller om mig medan vi väntar på att få gå på sjöräddningens båt så vi kan komma hem någon gång.

Vi står och pratar med Sandra och Ogge som är mycket fullare än vad jag och Oscar är men dem förstår fortfarande vad vi pratar om och vi förstår dem.

Efter en lång väntan kommer båten och vi hoppar ombord. Vi sätter oss mitt emot Sandra och Ogge och helt plötsligt reser sig Sandra upp och springer mot räcket på båten. Hon blir lätt sjösjuk och dessutom är hon ju full som jag vet inte vad.

Jag sover hos Oscar i natt som vanligt och jag vill inte ens tänka på huvudvärken jag kommer ha imorgon.

Vi är framme vid Oscars hus och han tar upp en nyckel från byxfickorna. Det tar en stund för honom att sätta in nyckeln i nyckelhålet och låsa upp eftersom att han inte är direkt nykter han heller.

Jag går in genom dörren och tar av mig mina skor. Jag går raka vägen till köket för att ta en huvudvärkstablett. Bättre att ta det innan smärtan bryter ut tänker jag men jag vet inte om det fungerar, får väll hoppas på det.

Jag sköljer ner tabletten med ett glas vatten och sedan går jag upp för trappan och in på Oscars rum. Han står i kalsonger och borstar tänderna, han ser inte fräsch ut nu. Tänker jag och skrattar för mig själv. Sedan tittar jag mig själv i spegeln och jag ska absolut inte säga något. Jag ser verkligen ut som någonting katten släpat in.

Jag sätter mig på sängen och drar av mig klänningen sedan går jag bara i bh och trosor in till Oscar som verkar glömt av att han står och borstar tänderna. Jag släpper upp min fina uppsättning i håret och borstar igenom det med tandborsten i munnen.

Jag står och borstar tänderna och har fastnat med blicken. Men helt plötsligt kommer Oscar och kramar mig och försöker dra med mig till sängen.

"Nej vänta jag måste bara borsta färdigt!" Säger jag och drar mig ur hans grepp.

"Skynda dig då." Säger han viskande i mitt öra.

Han smeker mig lätt över midjan och kysser mig i nacken. Jag ryser varje gång han gör så, han är helt underbar. Världens bästa pojkvän kunde inte önska mig någon bättre. Och jag kunde absolut inte tro att han skulle vara såhär när jag träffade honom första gången. Då var han världens skithög! Är så glad att jag fick lära känna honom ändå, egentligen har jag bara skolan att tacka för det här. Om vi inte hade haft den uppgiften så hade jag inte lärt känna Oscar.

Jag tar tag om Oscars käkben och pressar mina läppar mot hans. Oscar rullar över och på mig och ställer sig som om han skulle göra armhävningar. Han kysser mig passionerat och detta är på riktigt den bästa tiden i mitt liv. Att jag träffade Oscar kommer jag aldrig ångra!

HEJ PÅ ER!

HOPPAS DET ÄR BRA MED ER! DETTA VAR KAPITEL 17 OCH JAG HOPPAS ATT NI TYCKER ATT DET VAR LITE BRA I ALLA FALL.

GLÖM INTE ATT RÖSTA OCH SÅDANT DÅ ÄR NI BUBBISAR. XD

ÄLSKAR ER!

HA DET SÅ BRA SÅ LÄNGE.

PUSS / SVAMP <3