Badboys isn't good

30

Jag vred sakta ner handtaget och öppnade dörren...
Där stod Harry och sjöng.
"You gotta help me, I'm losing my mind. Keep getting this feeling you wanna leave this all behind, though we're were going strong, though we're were holding on, ain't we"
Jag måste erkänna han hade en för jävla bra röst. Han slutade sjunga och började ta av sina jeans, snygga ben. Sen sin svarta t-shirt, snygg rygg.
Jag vände mig om och stängde dörren igen.
Jag gick ner igen och gick ut. Jag kollade på gården. Det fans en väldigt vacker trädgård men hela var täckt med snö. Jag tog lite snö i min hand och började forma en liten boll. Jag la ner snöbollen i snön och började rulla den. Den blev stor och jag stannade och började på en ny snöboll. Jag gjorde samma sak med den snöbollen bara att jag gjorde den lite mindre än den andra. När jag var klar lyfte jag upp den och la den på den stora snöbollen. Jag började på en till. Jag blev klar med den och la på den på den andra snöbollen. Jag letade reda på några stenar och två grenar. Jag satt stenarna som ögon, mun och knappar på min snögubbe. Jag satt grenarna som armar och tittade stolt på min skapelse, men någonting saknades, EN NÄSA! Jag gick in i huset igen och tog av mig mina skor och min jacka. Jag gick in i köket och till kylskåpet, jag letade efter en morot men set fanns ingen. Jag letade något som liknade en näsa, GOT IT! En gurka. Jag gick och tog på mig min ytterkläder igen och tog gurkan. Jag gick till min snö gubbe och satt dit gurkan. Klar min snögubbe var klar, men vad ska han heta? Hmm... BERTIL! Ja Bertil blir bra. Jag gick runt till baksidan och där var en ganska stor pool, Polen var täck med is. Jag gick fram och böjde mig ner. Isen var inte tjock alls bara några millimeter. 
Isen gick att göra sönder bara om man snuddade den. Jag ställde mig upp igen.
Louis POV
Jag smög fram bakom henne och var beredd. Jag puttade henne hårt i ryggen så att hon föll ner i det iskalla vattnet.
Irmas POV
Jag kände en hård knuff i min rygg och som i ren reflex stängde jag mina ögon. Jag kände det iskalla vattnet omringa min kropp. rädslan spred sig i min kropp.
           ~Flashback~
Vattnet fyllde mina lungor och paniken spred sig i min kropp. Jag kände ändå en lättnad ingen försökte hjälpa mig, så jag kunde lika gärna släppa taget. Jag hade ju ändå förlorat allt och alla. Så det var det jag gjorde släppte taget. Jag såg något, det var ett ljus. Ljuset närmade sig och jag kände den stora klumpen i mitt bröst försvann. När jag precis skulle försvinn från denna värld så drogs jag upp, upp över vatten ytan. Jag hostade ut vattnet ur mina lungor och försökte ta in luft i mina lungor.  Jag vågade inte titta för jag visste så fort jag öppnade mina ögon skulle jag få ett hårt slag i mitt ansikte och få en utskällning. Jag väntade men inget hände. Jag öppnade mina ögon och där stod Moa. Moa lyfte ur mig ur badkaret och lindade in mig i en handduk. Hon sa inte ett ord, hon bara hjälpte mig till mitt rum. Hon tog fram nya underkläder och en ren pyjamas. Hon hjälpte mig på med allt och bäddade ner mig i min säng. Jag blundade och snart omringades jag av mörker.
       ~End of Flashback~
Jag vill inte dö, jag får inte dö. Jag är ung och jag kan inte va så självisk att dö bara för jag mår dåligt. Jag måste tänka på Whilma och Moa. Det skull vara jobbigare för dom än för mig.
Louis POV
Hon kom inte upp, luft bubblor kom upp från hennes kropp. Då först förstod jag vad som hände. Jag hoppade i vattnet och simmade mot henne. Jag fick tag om henne lilla kropp. Jag kämpade mig upp ovan för ytan. Jag la upp hennes ömma kropp på poolkanten och hoppade upp. Jag lyfte upp hennes kropp och sprang in. Hon hostade upp massa vatten, hon blev helt bleck. Hon andades inte längre och mer panik spred sig i min kropp. Jag öppnade dörren och sprang in till vardagsrummet och la henne på golvet. Harry och Zayn kom springandes och inte långt efter kom Niall, Moa och Whilma försökte komma fram till Irma men Niall blockerade. Harry började att trycka på hennes bröstkorg och försökte flera gånger. Harry hade försökt i många minuter nu.
"Jag är ledsen" sa Harry med en nerstämd stämma.
Jag tittade på hennes livlösa kropp, så liten och skör. Moa och Whilma stod i chock och tittade hysteriskt på Irmas kropp...