43

222 3 0
                                    


Repen skav på mina handleder. Min rygg sved från slagen av piskan. Mitt small ben brände. Såret i mitt lår värkte. Mina ögonlock var tunga. Min magsäck hade knutit ihop sig. Jag hade spytt några gånger. Stolen var kall, hela rummet var kallt. Jag andades tungt. Hela min mun var uttorkad. Mina ben hade domnat bort. Tårarna bara rann. Just då ville jag bara dö, men jag måste ha hopp. Hopp att Louis kommer in på sina häst och dräper Draken. Tanken fick mig att gråta mer. Tillslut så slocknade jag av utmattning.
--
Jag kunde höra dörren knarra. Jag visste redan vad som skulle hända. Jag var beredd på ett slag eller något liknande, ingenting kom. jag vågade inte öppna mina ögon ifall att jag skulle möta Eriks phykiska ögon. jag försökte andas som vanligt och inte få en panikattack. jag öppnade mitt ena öga lite gran för att se vad som pågick. Mannen som körde in vagnen tidigare stod med en annan vagn framför mig. nu var det inget skynke över det. På vagnen stod det en tillbringare ,ett glas, en talrik med mat och bestick. Mannen hällde upp vätskan som var i tillbringaren i glaset. vätskan värkar vara vatten men man vet ju aldrig vad sånna som Erik kan ha spetsat vattnet med. det kan ju vara nått super giftigt eller något annat konstigt. På talriken låg något slags kött och någon sallad. Erik kanske inte har tillagat det riktigt så det är rått och jag dör av det. salladen kanske är... jag vet inte men något dödligt.

jag försökte få ur tankarna som virvlade runt i mitt huvud. jag blundade och andades ut. Tårar började rinna ner för mina kinder. mannen förde glaset mot min mun. jag ryckte mitt bort huvud innan glaset han nudda mina läppar. han ställde ner glaset på vagnen och tog tag om mitt ansikte. han öppnade min mun och hällde ner lite vatten taget. vattnet rann ner för min strupe. min mun var inte längre torr. vattnet i glaset tog slut. han släppte mitt ansikte och ställde ner glaset igen. han delade på köttet på talriken. han tog tag om mitt ansikte igen. han förde in gaffeln i min mun. han tvingade mig att tugga köttet. konsistensen gjorde mg spyfärdig. han tvingade mig också att svälja skiten. jag orkade inte argumentera. han tog lite sallad på gaffeln. salladen var inte lika äckligt som köttet.

"water..." sa jag tyst och tittade på honom. Han hällde upp vatten i glaset. den här gången så drack jag frivilligt. Vattnet rann lätt ner i min strupe. Han tvingade mig att äta upp all mat på tallriken.
Mannen gick ut från rummet. Jag spydde ut all mat. Det var skönt att få ut den där maten.

Jag hade precis stänkt min ögon när dörren öppnades. Ljuset bländade mina ögon. En gnutta värme fyllde rummet. Jag öppnade mina ögon. Erik kom in. Jag morrade åt honom. Han skrattade. Tårar började rinna ner för mina kinder och snart var min kinder helt blöta. jag försökte bita ihop. denna gång hade han inga tortyr redskap. han hade massa papper den här gången. Jag tittade konstigt på honom.

den andra mannen kom in med en sto. han satt ner stolen mitt i mot mig. Erik satt sig på stolen. han öppnade papperna han hade med sig. han bläddrade några sidor. han stannade upp. jag försökte se vad han tittade på. han höll upp pappret så jag kunde se det. det var en bild på en kvinna i kanske 25-27 åldern. på en annan bild stod hon med en liten pojke.

"that boy there" sa han och pekade på pojken "that's louis first son"

vänta första son? han bläddrade sida. det var kvinnan och pojken täckt med blod. sår över hala deras kroppar. "when Louis found out that he had a son he killed them" sa Erik kalt. jag fick bilder i huvet hur han mördade kvinnan och pojken. han vände sida där var det bara en tjej. i typ 14 åldern. massa bilder på kvinnor och barn som sen blev mördad. jag var helt förkrossad.

"louis fucked every chick he could find, he used them then killed them" sa Erik och tittade på bilderna. jag mådde så illa av allt blod. jag började kvälja. allt mitt mag innehåll kom upp. jag fortsatte kvälja fast ä jag visste att det inte gick att spy nå mera. han bläddrade sida igen. mera tjejer, i alla åldrar. Tårna rann. Nu har Erik både skadat mig fysiskt och psykiskt. Jag brydde mig inte längre om såren på min kropp. Hundratals bilder var i mitt huvud. Jag gillar fortfarande Louis men vem vet han kanske använder mig med. Jag suckade. Erik stannade kvar på en sida. Jag tittade upp. Det var en vacker tjej på bilden. Hon hade choklad brunt hår, gröna glada ögon och ett stort leende. Jag sneglade på Erik. Hans leende försvann och jag tror han började gråta.
"This was my wife..." sa han och ner rann en tår.
"She was pregnant" han pausade "Louis killed her in front of my eyes" jag började faktiskt tycka synd om Erik.nej nej nej, han dödade Louis familj och kidnappade mig och torterade mig.
Han vände på pappret och tittade på henne. Han gick av stolen. Han gick till dörren och knackade. Mannen öppnade dörren. Han kom in med en låda fylld med papper och andra saker. Han ställde lådan framför mig. Han bar ut stolen Erik hade suttit på. Han kom in med en kniv. Han skar av repen. Han gick ut med repet och låste dörren. Jag smekte min handleder. Jag försökte ställa mig upp. Jag ramlade ner i stolen igen. Mitt lår gjorde ont. Jag försökte komma ner till golvet. Jag lyckades. Jag kröp till sängen jag hade vaknat upp i. Jag försökte komma upp. Jag la mig ner.
Louis pov
Samtidigt hos Louis.
"It's been 13 hour seens erik took irma" jag pausade och tittade upp, alla nickade. "Zayn planted a sender inside of her so we know where she is" jag tittade på alla. "She's not gonna break after some scars, I've seen her fight through harder things"
"But why did you send us here?" Frågade Henry.
"We're gonna attack them" jag la ut pappret på bordet alla stod vid.
"Here Henry, you and all your men gonna there with guns" sa jag och pekade på pappret. Henry nickade.
"Bellamy here are you and you men gonna go in" sa jag och pekade på pappret igen.
--
Nu vet alla planen. Alla vet deras positioner. Alla hade sin vapen redo. Snart ska vi rädda Irma. Snart är du i säkerhet.
• • •

Badboys isn't goodDonde viven las historias. Descúbrelo ahora