o s ä k e r || Foscar AU

fjorton

"Vilken vecka är du i?"
Frågan Oscar valt att ställa låter tvingad, som att han inte alls är intresserad i vårt barns utveckling.

"Fem om jag inte misstar mig"
Svarar jag obrytt och rycker svagt på axlarna.
Oscar kliar sig nervöst i hårbotten och öppnar munnen för att säga något men stänger den snabbt igen.

"Varför är det så stelt emellan oss?"
Jag är snabb med att skaka på huvudet åt hans ord och börjar resa mig upp ur Oscars soffa, men blir dock stoppad av Oscars hand som tar ett hårt grepp om min handled.
Jag vänder mig om och ger honom en mörk blick.

"Jag vill bara ställa allt till rätta, snälla Felix"
Jag fnyser, jag är bara en av många, ett simpelt engångsligg.
Och han försvann när han fattade att jag faktiskt blev gravid.
Han är inte ett dugg intresserad av varken mig eller barnet för den delen.

"Du är speciell för mig Felix, jag älskar dig"
Jag kollar generat ner marken i ett försök att dölja mina nuvarande röda kinder.

"Jag älskar dig med, men ibland känns det som att du utnyttjar mig Oscar.
Du lämnar mig men kommer tillbaka i hopp om att allt är som vanligt.
Men vi lever i verkligheten, inte någon humoristiskt drömvärld där du kan göra vad du vill utan konsekvenser"

Oscar möter osäkert min blick.
Han vet, han vet och förstår hur sårad jag faktiskt är.
Kanske borde jag lyssnat på Ogge och inte låtit mig själv falla för en sådan idiot som Oscar.
Men jag kan inte hindra mig själv från att falla för honom.
Han vet vad han ska säga för att han vet vad jag vill höra.

"Jag finns här, jag har alltid funnits här, trots mitt plötsliga försvinnande så har jag alltid brytt mig"
Och med de orden vinner han.
Han vinner tillbaks mitt hjärta enkelt och kan nu göra vad han vill med det.
Förhoppningsvis väljer han att ta vara på det.

------------------------------
Kort och tråkigt, men har det jobbigt nu så uppdateringen är lika seg som kola.

Aja, rösta och kommentera <3