Kapitel 27:

170 12 1
                                    

(Varning: detta kapitlet som dom flesta andra kapitlen är inte igenom läst, förvänta er stav fel och
AOutocorecct som vill förstöra allt ihop!...lol)

"Ellie, vill du följa med och köpa mjölk? Marzia och jag tänkte göra pannkakor innan mark vaknar"
Jag hade inte sovit en blund på hela natten.
"Nej... Jag stannar här"
Dom nickade och gick iväg.
"Vart stack dom?"
Hörde jag sedan en nyvaken mark säga.
Jag ryckte på axlarna eftersom dom verkade vilja göra det som en överraskning eller något.
"Dom sa att dom skulle komma snart."
Sa jag och gick till vardagsrummet och satt mig i vid en fåtölj.
Den trötta mark satt sig vid soffan och satt på tvn.
"Godmorgon Föresten"
Sa han efter en stund och gav mig ett leende.
Jag ler tillbaka åt honom.
"Godmorgon"
Sa jag och kolla sen på Tvn.
Efter bara några minuter hör jag små snarkningar. Mark hade somnat igen.
Jag ler för mig själv och stänger av tvn och försökte sova också eftersom jag va ganska tröt.

Jag vaknar av ljud från köket och går ditt. Det va Marzia och Felix.
"Felix, shh!"
Sa Marzia när Felix la tallrikarna lite högt på bordet.
"Förlåt"
Sa han och hjälpte Marzia med pannkakorna.
Jag gäspar tyst.
"Behöver ni hjälp med något?"
Frågar jag tröt.
Marzia kolla på mig.
"Nej det behövs inte, men du kan väcka mark! Vi är klara nu!"
Sa Marzia glatt och la pannkakorna på en tallrik.
Jag gick till vardagsrummet igen och kolla på mark.
"Mark?"
Jag hukade mig bredvid honom och skaka honom försiktigt.
Han öppna sakta ögonen.
"Hum?"
Svarar han trött.
"Kom! Felix och Marzia har gjort pannkakor!"
Sa jag och gav honom ett leende.
Han ler tillbaka och reser sig sakta upp.
Vi går tillsammans till köket och mark typ tackar Felix och Marzia.
Sedan äter vi i tystnad. Ingen obehaglig tystnad utan en skön tystnad.

-----------------------------------------------------

"äntligen hemma"
Säger Felix glatt.
Bilturen hem hade känts som evigheter så det va skönt att äntligen vara framme.
Jag tog av mig minna skor och Jacka, och gick sen upp till mitt rum.
Min mobil surrade till.
Jag kollade på den och såg att Alex ringde mig.
Jag svarade och satt mobilen mot mitt öra.
Två viskande röster hördes.
"Hellå?"
Det va inte Alexs röst, denna lät mer kaxigt.
"Hej, vem är det?"
Frågar jag lite förvirrat.
"Eeumh, det är Emma och Patricia"
Svara personen.
Emma och Patricia, dom som alltid va så jävla dryga mot mig och Alex?
"Varför ringer du mig igenom Al's mobil?"
Frågar jag.
"Asså, Jag ville bara säga att Al-"
Hon rabblade på men jag lyssnade inte, varför kalla hon Alex för Al? Det är ju mitt smeknamn till Alex!
"Vänta, va?"
Frågar jag.
"Asså, Al och vi brukar hänga ofta nu och vi tänkte ringa dig för att se hur du har det"
Sa Emma.
Bullshit, dom bryr sig inte om hur jag har det.
Sedan tänkte jag på det första hon sa "Al och vi brukar hänga ofta nu"
Hade hon sagt, det va därför dom ringde.
Dom ville bara berätta att Al har nya bästisar.
"Bullshit, låt mig prata med Al"
Svarade jag och hålde hårdare i min mobil.
*piip*
Dom la på.

----------------------------------------------------

"Ellie ska jag köra dig till skolan?"
Frågar Felix.
Jag skakar på huvudet.
"Nej tack, tänker gå"
Sa jag och gav honom ett litet leende.
Jag åt upp min macka och satt på mig ytterkläderna.
"Hejdå"
Sa jag och hörde Felix och Marzia små viska med varan.
Jag sekt i det och gick mot skolan.
Det kändes som en konstig dag idag, något skulle hända men jag vet inte vad.

Jag möts med Ash på vägen mot skolan, hon frågade vart jag hade varit osv.
Jag svara på hennes frågor ända tills vi kom fram till skolan.
"Måste sticka nu!"
Sa Ash, jag nicka åt henne och hon sprang iväg.
Blickarna va på mig igen.
En klump satte sig i min halsen.
Jag gick in i skolan och möttes av två gröna ögon.
"Tja äckel."
Sa en person jag aldrig hade sätt förut.
Det va en tjej med brunt hår och gröna ögon.
Jag ignorera henne och gick vidare.
"H***A"
Skriker hon efter mig.
Klumpen blev större i min hals.
Folk viskade runt om mig.
Vad har hänt?
"Har du hört om den där tjejen som kysste Mike? Mike sa att hon bad om pengar efteråt, så jävla äckligt."
Hör jag en tjej säga. Jag förstår att hon pratar om mig och börjar Må illa.
Jag kommer inte klara en minut här, jag vände mig om och sprang ut ur skolan och gick över ett utav stängslena som hålde skolan ifrån en skog.
Och börja springa.

( Its a me, Mario.)

Adopterad Av Ett YouTubePar //PewDiePie (KLAR)Donde viven las historias. Descúbrelo ahora