Adopterad Av Ett YouTubePar //PewDiePie (KLAR)

Tack.

2023.05.23

Att du lyckades läsa igenom detta skit, helt fantastiskt. Jag får fortfarande kala kårar när jag kommer ihåg denna extremt dåligt skrivna fanfic. Men ändå låter jag den stanna uppe.

Jag började skriva detta 2015. Samma år som min farfar fick sin cancer diagnos. Jag tror jag till och med minns att jag skrev ett kapitel samma dag som jag fick veta. 2018 gick han bort. Fyfan, denna bok har följt med mig igenom mycket. Gott och ont.
Mycket har ändrats under dessa 8 år. Jag var endast 12 när jag påbörjade, 13-14 när jag sluta (om jag minns rätt). Känns som ett helt annat liv.
Nu är jag 20 år gammal. Vart fan gick tiden?

Tack vare denna bok, så skaffade jag vänner som jag fortfarande håller nära mitt hjärta, även fast vi inte håller så mycket kontakt längre.

Jag var i en väldigt dåligt ställe mentalt när jag skrev denna idiotiska fanfic, är inte helt klar i huvudet än men va fan. Det är bara att pusha igenom.

Men på något sätt, hjälpte det att skriva på detta skit. Jag skriver fortfarande fanfics än idag, och har ingen skam över det. Men nu håller jag mig till ao3 (sorry wattpad).

Jag är inte helt säker på varför jag vill skriva detta. Men på något sätt vill jag säga tack. För de gamla läsarna, och de nya. För de som var här i början, och de som kanske läser i framtiden. Jag vill tacka 12 åriga mig för att jag vågad elägga ut något så jävla fruktansvärt. Tror det dock kan finnas en risk att jag minns denna bok som om den är värre än den är, har inte läst igenom den. Helt ärligt tror jag inte att jag någonsin läste igenom vad jag skrev, vilket förklarar de stavfelen som jag minns att jag fick klagomål om. Kan fortfarande inte riktigt stava, men jag hoppas att jag är bättre nu än jag var då.

Iallafall. Tack. Tack du som läser. Tack.

Signing out,
Mis0raNa0mi.