Dotter till Två Vinnare, Två Rebeller och Härmskrikan

Kapitel 18

Jag och Finn möter Jaquelin bakom scenen. Vi letar upp en soffa där vi kan prata ifred.
-Varför ville du gå? Frågar Finn Jaquelin. -Jag vill inte se när mamma berättar vad President Snow gjorde mot henne och de andra. Du vet efter kvarssekelkuvningen när han tog mamma, Peeta och Annie.
Finn nickar.
-Jag har inte tänkt på det men det är ju din mamma, min mamma och Willows pappa. Eller hur?
-Ja, säger jag. Det var ju bara Mamma, Finnick och Beetee som blev räddade av Distrikt 13.
Vi fortsätter att prata om det tills Effie kommer springande.
-Vart tog ni vägen, varför tittar ni inte på intervjun? Frågar hon.
-Vi ville inte se mer, svarar Jaquelin.
-Okej, behöver ni något annat? Jag kan hämta något om ni...
-Effie, vi klarar oss, avbryter Finn henne.
-Okej, säger Effie och skyndar iväg.
-Jaha, vad ska vi göra nu då? Frågar jag.
-Vet inte, vi kan gå ner till cafeterian. Jag är hungrig, svarar Finn.
-Varför sa du inte till Effie att hämta något i stället? Frågar Jaquelin.
-Jag orkar inte med henne.
-Okej.

Vi går ner till cafeterian och köper varsin chockladmuffins. Precis när vi sätter oss kommer en liten flicka fram till oss.
-Hej, säger hon blygt.
-Hej, svarar vi.
-Kom nu Crystal, ropar en kvinna som jag antar är hennes mamma.
När de har gått säger Finn:
-Crystal, vad är det för namn?
-Jag vet inte, jag har hört Pearl, Amethyst och Saphire också, svarar jag.
-Människorna i Huvudstaden är helt knäppa, skrattar Jaquelin.

Vi stannar i cafeterian tills intervjun är slut 1 halvtimme senare. Då kommer Effie tillbaka till oss.
-Intervjun är slut så ni kan gå tillbaka till hotellet. Era föräldrar kommer strax, säger hon.

När jag kommer upp till rummet tvättar jag bort sminket och tar av mig klänningen. Sen borstar jag igenom håret och går och lägger mig. Först då känner jag hur trött jag är. Jag tittar på klockan. Den är redan 23:17.