Albus Severus Potter bok 4

6. Alla fyra samlade igen

Okej Albus, Fiona är inte alls lika jobbig och allmänt korkad som du tror, försökte ha intala sig själv ungefär en och en halv gång, innan han insåg att det var en lögn.
Med ett fejkat leende på läpparna som inte såg så verkligt ut:

Overkligt nog verkade Fiona tro att han log med hela sitt hjärta (vilket han ABSOLUT inte gjorde).
Efter en timmes resa tappade han hoppet om att Rose faktiskt skulle rädda honom.
Men så efter en timme och sju minuter kom en rödhårig flicka öppnade dörren.
"Ursäkta mig, miss...Patil, men-Albus vad sjutton gör du här? Jag har letat efter dig i evigheter."
Albus var förvisso förälskad i Lola, men han hade aldrig varit så glad över att se henne.
"Jaha, nu vet du vart Al är så." sa Fiona och försökte vifta bort henne.
Albus hopp sjönk lite, om Lola inte skulle gå var han hundra procent säker att Fiona skulle sätta igång ett slagsmål
Men Lola höjde bara ett ögonbryn.
"Ja ledsen att göra dig besviken, men-kolla där!" skrek Lola och pekade mot fönstret.
Albus blev inte förvånad över att Fiona gick på den klassiska bluffen.
När hon insåg att et var en bluff och skulle säg något taskigt till Lola, var hon och Albus redan långt borta från Fiona Patils Kupé.
När Albus var heeelt säker på att Fiona var typ tjugo kupér bort kunde Albus förmå sig att öppna munnen.
"Tack, det kändes som om det var den värsta timmen i mitt liv någon sin!"
Lola såg på honom och sa
"Ledsen att förstöra din vision Albus, men du har bara varit inlåst med henne i drygt tjugo minuter..."

Stel tystnad

Jaha han hade alltså inte suttit inlåst med Maran i en timme, tydligen tjugo minuter.
"Hej Albus." Flinade Rose från en kupé. "Har du haft en trevlig stund med Patil?"
Lola drog in honom i rummet och satte honom i sätet.

Rose*

Hon var så lättad att Lola inte verkade bry sig sådär jätte mycket om det som hände hos Albus... visst hon hade knappt mött hennes blick, men Rose hade ingen rätt att klaga på det.
När hon tänkte efter ett slag tyckte hon nääästan lite synd om Fiona. Tänk att vara kär i någon och den andre inte vet, visst det går, men att vara kär i någon som med andra ord hatar den personen måste var hemskt. Det gick inte att ta miste på hur Albus såg på Lola, han såg på henne som om han aldrig kunde se mätt på henne. Hela gryffindor visste att hennes kusin var kär i avataren, men Rose hade övertalat dem alla att hålla käft, om dem inte ville han en kokstryk.
Varsamt sköt hon undan tankarna började lyssna på Albus och Lolas konversation.

"Sååå, har du havt det trevligt på sjukhuset" Albus försökte att låta medlidsam (det gick inte så bra).
"Nja alltså, ja fick lämna sjukhuset en månad senare, då jag äntligen kom ut från avatartillståndet, tror jag kom till andevärlden. Det fanns en stor drake där och i andevärlden härskar det en stor drake som har massor av visdom. Hur som helst gick jag vilse där och-"
Albus avbröt henne med hans skratt. Den "lilla" pojken ramla ner från soffan och låg sedan där nere på golvet skrattandes.
"Hur-skratt-kunde du gå-skratt-vilse i andevärlden?" Lola tittade skeptiskt på honom när han låg på golvet som en nyfödd bebis skrattande.
"Förlåt då att jag inte har så bra lokalsinne på ett ställe där jag ALDRIG har varit." muttrade hon.
Hon skulle precis fortsätta med historien när kupédörren öppnades.
Och ingen mindre än Scorpius Malfoy stod där och flinade brett.
"Vet du att du ser ut som en skalbagge som hamnat upp och ner när du ligger sådär?" skrattade Scorpius
"Käft!" skrattade Albus. Scorpius skrattade med. "Förresten Lola, här är  dina skor." sa han och gick fram till Lola och gav några små söta skor. Rose kunde se hur Albus leende försvann när han satte sig bredvid Lola sen.

Abus*

Han ville slå till Scorpius för att han satte sig bredvid Lola. Han försökte att gång på gång intala sig själv att Lola inte hade känslor för Scorpius och tvärt om, det gick inte så bra. Den välkända svartsjukan växte i magen. Hoppades bara att ingen såg hans svartsjuka, men det skulle inte förvåna honom om någon gjorde det.

När det blivit skymning ute började de flesta inse att det kanske var dags att byta om. Rose och Lola hade gått till en kupé för att byta om.
"Känns konstigt va?" frågade Scorpius. Abus visste inte om han skulle vara tacksam över att han avbröt tystnaden eller irriterad över att han behövde komma på ett svar.
"Att avsluta ett helt skolår på en helt annan skola."
Albus kunde inte hålla sig längre.
"Vart hittade du Lolas skor. Du går väl knappats till St Mungos efter att Lola har åkt till Kong's Cross?" Albus ångrade genast att han frågade frågan, dessutom lät han ganska vresig.
Scorpius himlade med ögonen och suckade.
"Därför att -din kork- att Lola kom ju ut från St Mungos och hon hade ingenstans att ta vägen. Enligt ryktena har McGonagalls hus blivit attackerad av självaste Rou. Pappa sa att han hört att hon såg blivit släpad till ett förhörsrum. Hon var medvetslös då. Det viskades om att hon kämpade emot i flera timmar, men inte ens en ung människa skulle orka stå emot så längre."
Albus släppte alla tankar.
"Men varför står det inget i tidningarna?"
"Därför att Rou säkert bestämmer om vad som får skrivas. Typ som Fudge gjorde en gång i tiden. I alla fall behövde Lola någonstans att leva. Och hon kunde ju inte gå tillbaka till McGonagall efter allt som har hänt. Dumbledore övervägde att ta henne, men pappa fick nys om att hon skulle dit och tyckte att hon kunde bo hos oss. 'Om de letar efter Lola skulle det vara Dumbledores hus de genomsökte först. Det är bättre om hon är hos några ingen skulle misstänka.' Förlåt att ni inte fick reda p något, men Dumbledore sa att om ni visst skulle ministeriet ha en större chans att fånga henne. Eller alltså hon är ju inte efterlyst, som du vet, men pappa säger att det är bara en tidsfråga innan hon får en summa pengar över huvudet. Just nu är det en ganska tyst jakt efter henne, ministeriet ligger lågt."

Scorpius*

På perrongen stod inte bara Hagrid, hla lärarkåren faktiskt, och dem såg allvariga. Efter typ en kvart när alla elever äntligen insett att alla ärare var samlade på perrongen började det tisslas och tasslas.
Då fick han syn på lärarnas ansiktsuttryck. De verkade trötta och Dumbledore såg ut att inte ha sovit på flera dagar. McGonagall-vänta va!-hur kom hon hit? Enligt Scorpius pappa var ju hon på ministeriet. Hade hon flytt där ifrån? Kunde var fult möjligt, hennes hårda knut av hår satt inte alls hårt nu, den var slapp och flera hårslingor hängde lösa.
Okej om McGonagalls universums strängaste lärare hade en lös hårknut måste det ha hänt/kommer hända något viktigt.

________________________________________________________

Hejsan!
Jag funderar på att skriva en ny "bok". Eller jag har tänkt på det ganska länge, och alltid tänk
"Jamen Joanna ta och skriv den efter hela den här serien." Men jag funderar på att börja skriva den nu xD
Det är en fanficton om MMAD/Albinerva (Minerva McGonagall & Albus Dumbledore).
Innan ni skriver i en kommentar JA JAG VET ATT DUMBLEDORE ÄR GAY! Men jag har alltid tyckt att dem två skulle vara sååå söta tillsammans xd.
I boken kommer typ 90% fakta om McGonagall och Dumbledore INTE vara sanna ELLER STÄMMA.

Skriva det, så om nu inte hatar denna idé och tycker jag är en efterbliven korkjävel, så kolla in den vetja.
Btw skriver all denna fakta i beskrivningen på boken, så slipper ni "klaga" om ni tycker boken är helt orimlig, för du finns det "en förklaring" till orimligheten xd

Hoppas ni har en bra dag/kväll/morgon/natt eller nu när ni läser detta xD

Kramisar från Joanna <33