Emilias liv!

Kapitel 2

Emilias perspektiv:

Jag satt vid middagsbordet och jag kunde inte sluta tänka på dom där blå ögonen dom var helt perfekta, jag tittade upp från min tallrik och såg att mamma satt och tittade på mig.

- Vad sitter du och tänker på? Sa mamma med en retsam röst.

Jag tittade ner i tallriken igen och började peta i maten med min gaffel.

- Lek inte med maten gumman! Sa mamma med en liten tyst röst.

Dörren smälldes upp och in kommer Johan "min storebror" han slängde skorna på golvet och sprang upp för trappan, jag tittade på mamma och hon ruskade bara på huvudet.

- Johan nu kommer du ner och fixar fint på golvet och så är det mat! Skrek mamma till Johan.

Jag reste mig upp från stolen och tog min tallrik.

- Tack för maten! Sa jag med en tröttsam röst.

Jag sprang upp på mitt rum och smällde igen dörren, jag slängde mig ner på sängen och la mig på magen, jag tog min mobil och gick in på Instagram, någon hade lagt ut en bild på mig och taggat, jag gick in på bilden och Dylan hade lagt ut en bild på mig när jag ligger ner på stranden och solar, alltså fan ta han!

Jag klickade så att jag kunde kommentera bilden.

"Du behövde du ta en bild på mig när jag ser ut som ett monster? <3" och så klickade jag på skicka.

Dylan kom upp på skärmen och jag klickade på grön lur och tryck telefonen mot örat.

- Tjena snygging, vad gör du? Sa Dylan med retsam röst.

- Tittade nyss på bilden du la ut på mig, alltså du får inte ta såna bilder på mig för att jag ser ju ut som en stor säl som ligger på stranden! Sa jag med en arg röst till han.

Han skrattade bara, Johan öppnade min dörr, jag tittade argt på han och pekade att han skulle gå ut härifrån, han ruskade på huvudet och gick in i mitt rum och satte sig ner på min säng och smiskade mig hårt på rumpan.

- AJJ VAFAN GÖR DU DITT MONGO! Skrek jag rätt i ansiktet på han.

Han började skratta och sprang ut från mitt rum och slängde igen dörren.

- Förlåt Dylan för att jag skrek!

- Det är okej, men vad hände? Sa han med en frågsam röst

- Nej inget Johan är bara dum i huvudet! Sa jag med en tröttsam röst.

Han harklade sig och andades ut.

- Kan jag komma till dig ikväll? Har inget att göra hemma, är ensam hemma!

- Kan vi inte vara hemma hos dig istället?

- Jo men det är bara att komma! Sa han med en over happy röst.

- Okej kommer om 1 timme.

Jag la på och kastade mobilen i sängen, jag öppnaden dörrarna till min garderob och gick in jag tog lite kläder och underkläder, jag tog en stor väska och la allt på sängen jag packade i allt jag skulle ha med mig.

Dylans perspektiv:

Emilia skulle komma hit om en timme, jag sprang ut från mitt rum och in till köket, jag tog ut lite godis som vi kunde äta, undra om jag ska säga att jag har gillar henne eller kommer det att förstöra hela våran vänskap?

Eller tänk om hon känner samma sak som jag känner för henne, juste hon kanske gillar den där killen som hon träffade på stranden.

1 timme senare..

' pling plong'

Det var ringklockan, jag reste mig upp från min säng och sprang till dörren och öppnade, Emilia stod på andra sidan dörren,hon kom fram till mig och kramade om mig, hennes parfym borrades in i min näsa.

- Hej bästis!

Hon avslutade kramen och gick och satte sig ner i soffan, jag sprang till köket och hämtade grejerna,och så la jag sakerna på bordet.

- Vill du titta på film? Frågade jag och vände blicken mot henne.

- Visst! Sa hon och nickade.

Jag gick till tv:n och satte mig ner på marken och tog fram alla mina filmer.

- Vilken vill du se? Frågade jag och tittade bland alla filmer.

- Har du safe haven? Frågade hon.

- Jag tror det.

Jag hittade filmen och satt i den i dvd och den satte jag på tv:n och gick och satte mig bredvid Emilia, hon lutade sig mot min axel och jag lutade mitt huvud mot hennes huvud.

Ja det var kapitel 2 hoppas att ni gillade den!

Tack till alla som läser, jag blir glad att folk ens läser den här teen fictionen.

Älskar er alla!

Nästa kapitel kanske kommer lite senare idag eller så kommer det i morgon!

Puss & kram på er alla!

Rösta & kommentera om ni vill ha mer!

Mvh julia :)