Snart » foscar

Åttonde

F E L I X

Jag suckade lätt och la ansiktet i händerna på mig själv. Försökte dra upp mina ben upp mot kroppen. Drog djupa andetag, ett efter ett. Långsamt hörde jag hur någon satte sig på altanen bredvid mig. Eftertänksamt la denne sina armar om min taniga kropp.

"Felix?" hörde jag en kvinnlig röst säga.

Motvilligt lyfte jag upp min blick. Snyftade till och fick se Therese – Linus flickvän – sitta bredvid mig. Hon släppte på sitt lätta grepp hon hade om mig. Jag drog försiktigt med handen under ögat innan jag suckade tyst. Flyttade mig lite ifrån henne.

"Felix, hur är det?" frågade hon. "Jag vet att vi typ inte känner varandra, men vi har typ bott ihop i några dagar och jag förstår ju att du inte mår bra."

Direkt flög jag upp till stående ställning. Korsade armarna och stirrade irriterat på henne. Hon la huvudet på sned och drog ihop benen till en skräddarställning.

"Hur tror du att det är, Therese?" sa jag med betoning på hennes namn. "Min såkallade bästa vän drar runt mig som en jävla vante, jag har inget alls att säga till om, för jag vågar inte stå upp för honom."

"Felix, jag, för-", började hon.

"Jag har växt upp med Oscar, jag har sätt honom växa från att vara min bästa vän till att vara det här, det här, det här monstret han är idag!" utropade jag. "Testa att leva så, testa att leva i en låda, en låda utan egna beslut, se hur det känns!"

Medan hon drog efter ett djupt andetag slöt hon sina ögon. Efter det klistrade hon på ett fejkat leende innan hon reste sig upp. Hon gick med bestämda steg mot mig.

"Du, du skulle kunna lämna Oscar vilken sekund som helst, han skulle inte bry sig. Dra bara, han klarar sig bättre utan dig. Tänk dig att bo tillsammans med någon, för att dina föräldrar har slängt ut dig bara för att du dejtar en människa de hatar, du kan inte lämna honom för du vet knappt vad han är kapabel till", fräste hon ur sig. "Så Felix, se hur det känns."

Sekunden efter började hennes underläpp att darra, såsom hennes knutna nävar. Det tog inte lång tid innan hon brast ut i gråt och föll in i min famn. Förvånat tappade jag henne nästan, försökte få henne att stå på benen. Höll hårt i henne och fick ur mig ett stönande läte.

"Förlåt, jag är inte arg på dig, det är Linus. Han gör mig galen, jag kan knappt röra mig utan honom", mumlade hon tyst. "Det är väl lite som du och Oscar, förutom att ni inte är tillsammans."

"Det är något vi aldrig skulle kunna bli", svarade jag bestämt. "Om det skulle hända får du slå vett in i min hjärna."

Therese började med ens att skratta. Eftersom att hon precis hade gråtit så började hon hicka istället. Hon drog sig ur min famn och satte händerna framför munnen. Jag log lätt innan jag vände mig mot glasdörren in mot huset, för att se så att varken Linus eller Oscar hade kommit hem från festen – eller vad de nu var på.

Jag var glad att få slippa det. Jag var glad att Oscar var med Linus. Allt för att för bara en minut kunna få ta ett andetag för mig själv, fokusera på bara mig.

-

HELLO FRIENDS!

Hur mår ni idag? Vad ska ni hitta på idag?
Prata med mig, det är alltid kul :)

Alltså ugh, en kille skrev till mig på Instagram idag. Han har hittills bara skrivit hej (med massor med emojis) men innan det gillade han massor med selfies som jag hade på min Instagram, kfodpsps.
Borde jag ljuga och säga att jag har pojkvän? Jag gjorde det en annan gång och den killen blev fett svartsjuk HAHAAH!

Idag är det exakt en vecka tills jag börjar skolan, hjälp. Jättemånga av människorn jag känner har kunnat kolla alla som ska gå i deras klass (jag ska börja gymnasiet för er som inte vet det) och jag fattar inte hur man gör??

Aja, nu ska jag fortsätta att lyssna på musik - för det gör jag ju så sällan. (notice the sarcasm)

Hoppas ni får en fin dag! Ni är bäst, puss och kram ❤

(Rösta och kommentera så blir jag glad!)