F E L I X
Jag stod och vände runt på en karta, försökte förstå någonting av det. Oscar stod bredvid mig och muttrade om att hans mobil vägrade att fungera. Med jämna mellanrum slängde han ner upprökta cigaretter på marken varav han drog upp nya ur paketet han hade i fickan och placerade mellan läpparna. Jag hade tappat räkningen på hur många cigaretter han hade hunnit rökt sedan vi kom ut från tåget. Många var det i alla fall.
Jag tyckte inte om att Oscar rökte. Jag tyckte inte om det alls. Visst hade jag försökt berätta det för honom och – som hans bästa vän – försökt få honom att sluta, men han skulle alltid fräsa någonting om att jag inte borde lägga mig i hans liv.
Vi stod utanför Linköpings centralstation. Det var dit tåget som vi i all spontanitet hade hoppat på hade tagit oss.
"Vet du hur man tjuvkopplar en bil?" frågade Oscar plötsligt.
"Nej, gör du?" svarade jag och höjde på ögonbrynen.
Han svarade inte på min fråga utan började gå fram mot bilarna som stod framför centralstationen. Det var helt folktomt där ute, så att sno en bil verkade inte så svårt. Det var det jag förstod att vi skulle göra, sno en bil. Det var inte någon idé att försöka säga emot honom, då skulle han få något dampryck.
Vi upptäckte snabbt att de hade glömt nycklarna i dörren till bilen. Oscar skrattade lågt och skakade på huvudet. Han låste upp bilen och satte sig.
"Är du säker på det här, Oscar?" frågade jag.
"Ja, sätt dig nu din mes", muttrade han.
Jag suckade, men satte mig bredvid honom. Precis när jag hade fått på mig säkerhetsbältet så tryckte han hårt på gasen och körde bort från Linköpings centralstation.
Det var alldeles tyst i bilen. Det kändes konstigt, tystnaden var stel. Men så var det ofta mellan mig och Oscar. Vi pratade inte så mycket. Inga djupa diskussioner. Han kunde trycka ner mig eller skämma ut mig, och jag var okej med det. Vår vänskap var sådan.
"Oscar, vad ska vi ens göra?" frågade jag efter ett tag.
"Inte fan vet väl jag", mumlade han. "Vi ville ju bara lämna staden."
Oscar tittade på vägen och släppte inte foten från gasen. Hastighetsmätaren gick upp mer och mer, men det verkade inte störa honom. Vi kom ut på en stor väg, Oscar körde om varenda bil som var framför oss.
Det skrämde mig lite att han körde så snabbt. Vad skulle hända om någon ringde polisen på oss? Tänk om polisen skulle arrestera oss. Vad skulle våra föräldrar säga?
"O-Oscar, snälla kan du sakta ner lite?" mumlade jag försiktigt och blickade mot honom.
Han spände direkt käkarna och det blixtrade till i hans ögon. Han tog ett hårdare tag om ratten och morrade lågt.
"Säg inte till mig vad jag ska göra", fräste han. "Det är jag som bestämmer. Jag är äldst."
"M-Men jag vill inte att polisen ska ta oss", mumlade jag.
"Jävla mes", muttrade han argt medan han saktade ner. "Varför är jag ens vän med dig?"
-
I DON'T CARE WHAT'S IN YOUR HAIR, I JUST WANNA KNOW WHAT'S ON YOUR MIND,
I USED TO SAY I WANNA DIE BEFORE I'M OLD BUT BECAUSE OF YOU I MIGHT THINK TWICE.Ibland får man låtar på hjärnan. Har ni någon låt på hjärnan, vilken?
På tal om musik, jag gjorde ett nytt Spotify-konto igår, gud vad skönt det var.
Idaaaaag ska jag träffa två kompisar som jag inte har träffat på hela lovet, jag är så taggad!
Vad ska ni hitta på idag? Hur mår ni förresten?
Jag mår bra - förutom att jag är trött och har halsbränna :(
Alltså jag har trott att min telefon ska ha lämnats in på lagning hela veckan nu, varje dag, men NU är när den lämnas in, ugh. Jag vill ha tillbaka min telefon :((((
Rösta och kommentera så blir jag väldigt glad!
Hoppas ni får en fin dag! Ni är bäst, puss och kram ❤
أنت تقرأ
Snart » foscar
أدب الهواة"Snart har jag lämnat staden, där jag tog mitt första bloss, Där jag en gång bröt mot lagen, där jag lärde mig att slåss, Snart har jag lämnat staden, där jag bara ville bort, Där jag tog mig själv i kragen, för att lämna det för gott, Jag drar, jag...