-Theas perspektiv-
(Lyssna gärna på out of the black med billie Marten för med inlevelse)
DAG 74
"Ogge menar du allvar nu?" Frågar jag med en låg stämma som är näst intill irriterad. Han svarar inte utan går emot trapporna på den lilla kojan, "var ska du?" Frågar jag med en högre ton och väntar intensivt på ett svar, vilket jag absolut inte får. Jag går ner, försvinner i någon minut innan jag såg en av hans händer på ena trappsteget. Jag undrar vad som hände, en vecka? Det är ju inte ens möjligt!? Är mannen fortfarande efter oss? "Är han fortfarande efter oss?" Frågade jag och ville verkligen ha ett svar denna gången, jag sökte efter ögonkontakten jag ändå inte kommer få, han satta sig ner med benen i kors och kollade ner och petade bort smuts under sina naglar, jag satte mig bredvid han och väntade fortfarande på mitt svar. "Ogge du måste svara mig" sa jag och strök handen över hans kalla arm som knappt täcktes av den korta T-shirten, den var smutsig och hade ett litet hål längst ner vid magen, hans bara hud visades och han frös, väldigt mycket, jag hade fått all sorts värme som han behöver mer än mig. Jag hoppade närmare han och kramade om han, det slutade med att jag satt gränsle över han, båda satt fortfarande och han frös inte längre. Han kollade äntligen upp mot mig och nickade. Mannen var alltså fortfarande efter oss.
