Va skjer med Noora og William? (SKAM)

ONSDAG 01:17

"Hun er fra Oxford", säger han till mig i en dov stämma. Jag vet precis vem hon är. Jag har sett henne på bilden från firmafesten. Sekreteraren med de långa blonda korkskruvarna som troligtvis anställdes utifrån hennes utseende och hennes förkärlek till tighta pennkjolar. Börsmarknaden var ändå ett mansdominerat yrke med ovanligt många kvinnliga sekreterare. Hon med det fina leendet, hon hade tagit min plats i Williams armar. Hon hade varit anledningen till de långa arbetsdagarna och akuta möten inom den ekonomiska sektorn. Här hade jag gått runt och trott att en ny lågkonjunktur var på ingång, att Apples popularitet rasar och att Monki går i konkurs, allt medan han flörtigt kysst den snärta tjugoåriga sekreteraren på halsen. Kanske har de haft inplanerade "möten" i kopieringsrummet, haft lunchdater ute i centrala London men inte vågat hålla varandra i handen. Kanske har han kysst henne passionerat i någon av Londons många gränder och sidogator allt medan jag har gått ensam med min takeaway kaffe på sidogatan nästintill. 

Jag gråter nu. I ren förtvivlan så gråter jag. Jag skulle ha förstått detta, varför förstod jag det inte? Viktigpettern Noora som alltid har svaret på alla världens problem har blivit förblindad av sina känslor att hon inte ens kan avläsa den uppenbara otroheten. Den följde ju instruktionsboken, utspelade sig till och med i London. Ung kvinna faller för bad boyen, följer honom till en av Europas vackraste huvudstäder för att de skall få vara tillsammans. Väl framme blir hon en skugga av hans framgång och han skapar sig snart en ny umgängeskrets. Helt plötsligt börjar han jobba sena kvällar, ibland också nätter, bara för att det är så mycket att göra. Hon sitter och väntar hemma, försöker utveckla nya hobbys och kommer in i de kulturella kretsarna bara för att sysselsätta sig under dagarna.  Lossas att hon har fullspäckat schema när hon egentligen bara sitter på en bänk i Hyde Park och pratar med duvorna på ett språk de inte förstår. Hon saknar hemmet, hon saknar vännerna men mest av allt så saknar hon honom. 

"Hun er fra Oxford" flämtar jag fram mellan tårarna. Även om han inte kan se mig så hoppas jag att han känner av besvikelsen i mina ord. Jag har alltid varit rädd för att bli sårad, aldrig vågat erkänna att även jag kan bli sårad. Därför chockades jag när jag sa orden högt "Jeg føler meg såret William, jeg er såret."

Det blir helt tyst på andra sidan luren. William pratar inte mer men jag hör att han är kvar. Jag hör hur han darrar på rösten innan han lyckas få fram det han vill säga. Jag visste vad som skulle komma. Jag visste det men ändå var jag inte beredd på min reaktion. "NEI WILLIAM NEI!"

Något skakar, någon skakar mig och jag börjar höra en välbekant röst på distans. "Våkne opp, Noora! Våkne opp!" Jag slår upp ögonen och sätter mig kapprakt upp i sängen. Svetten rinner i pannan och hjärtat är i halsgropen. Jag kramar Eskild när jag ser att det är han som lyckas väcka mig ur mardrömmen. "Forlate meg aldri Eskild, fortale mig aldrig" säger jag om och om igen. "Jeg lover" säger Eskild medan han sakta lägger sig till rätta bredvid mig och håller om tills jag somnar igen.