Va skjer med Noora og William? (SKAM)

TIRSDAG 13:33

Hon hade ändå burit Williams rödmarkerade namn med stolthet. Stått rakryggad vid det faktum att hon just förlorat oskulden till skolans snyggaste kille. Han hade tillåtit hennes hennes praktkänslor, accepterat hennes närhet. Med vilket syfte visste jag inte, ville jag inte veta. Kanske utifrån hans egna själviska tankar eller som en god gärning. Poängen är att hon hade trivs där. Trots hans delade uppmärksamhet så hade de ett förflutet oavsett anledning så hade hon smakat på samma läppar. Därför när mina kompisar så ivrigt önskade att få vet hur det det var mellan mig och William så undrade jag hur hon innerst inne upplevde diskussionsämnet. 

Försökte få ögonkontakt med Vilde när Chris ställde frågan men hon tittade bara rakt fram i tomma intet. Jag ville tro att hon var okej med det, att hon var lättad som hon tidigare sagt. Lättad över att hennes egna känslor fick en förklaring, ett avslut. Jag ville inte höja Williams existens till skyarna och inte heller skapa ett problem av någon som inte var uttalat som ett men jag visste hur det kunde vara. Tyvärr så vet nog de flesta tjejer det, att oavsett vilka känslor vi upplever för en annan person. Även om det är ilska, hat, kärlek, svartsjuka eller glädje så är känslorna svåra att släppa, svåra att åsidosätta under en lång tid. Alldeles för lång tid om jag får säga det själv. 

Vilde gav mig ett avvaktande leende när hon märkte vad jag sökte innan hon släppte mig med blicken. "Det er bra, vi har det bra!" svarade jag snabbt Eva och de andra medan jag hasade mig närmare Vilde så att jag kunde nudda hennes arm. "Hvordan er det mellom deg og Magnus?" frågade jag henne och jag märkte hur ett leende började leka under det sammanbitna ansiktsuttrycket. "Han liker meg ikke" fick hon fram fnittrande och inte alls övertygad över orden som just lämnat hennes mun. 

"Du tuller!" utbrast både Eva, Sana, Chris och jag i kör. 

"Han maler når han ser deg Vilde", fortsatte Chris medan hon överdrivet men flörtigt höjde ögonbrynen. 

"Han er bare ute etter å ta meg i senga" konstaterar Vilde, då mest för sig själv eftersom vi andra inte alls är övertygade om den vetenskapen. 

"Han ser ut som fyren som er ute etter en "one night stand"sa Eva samtidigt som hon hade fått fram en bild från Magnus Facebook. Vilde skrattar högljutt när hon ser Magnus sovandes tillsammans med tre katter. En lurvig röd som bekvämt placerat sig rakt på hans ansikte utan att Magnus ens såg berörd ut. "Kanskje er det nettopp fordi han trenger en one night stand" menade dock Vilde medan hon fortsätter att skratta. 

Vilde ytlighetens och naivitetens ansikte utåt tvekade på det mest uppenbara. Det var tid för henne att få något bra, något fint, lika fint som hon själv. Hon förtjänade att vara lycklig, få en kille som uppskattade henne mer än vad hon uppskattade sig själv. Få höra att hon är vacker tills hon tillslut inser det som ett faktum snarare än enbart en ytlig komplimang. 

Evas höjda ögonbryn och oroliga blick fick mig att vakna till ur mina tankar. Hon såg misstänksam ut, bekymrad. Tillslut tystnar samtalet runt oss och de övriga vandrar du med deras blickar mellan mig och Eva. Jag tittar bort, oförstående över varför hon såg så orolig ut. "Hvordan er det mellom deg og William?", Eva återupprepar frågan. Tror hon att det är något som sker mellan oss, att något inte är bra? Jag ville bara undvika samtalsämnet för Vildes skull. Det var ju bra emellan mig och William, i alla fall nu. Eva slappnade av när jag berättade om vår mysiga dejt ute i skogen. Jag valde att inte berätta om psykopatincidenten. Den var historia nu. Eva och de andra tjejerna log mot mig när de märkte att jag var sådär obeskrivligt lycklig. Sådär lycklig som jag inte hade varit på länge, inte ens i London och speciellt inte när osäkerheten präglade min och Williams relation. Men nu, nu visste vi vart vi hade varandra, nu visste jag att han var här med mig. 

"Tillbake til meg og Magnus" avbröt Vilde och alla skrattade. "Ok, så det er en du og Magnus nå" sa Sana och log brett mot Vilde som sken som en solstråle. "Ikke glem sine 27 katter også" la Chris till. Jag såg plötsligt det familjeporträttet framför mig.