Kapitel 8. En kopp kall mjölk

9 2 0
                                    

När det var rast igen mötte jag Julias och Linneas bleka ansikten.

-"Vart var ni?"- Frågade jag elakt.

-"Det var bara nära ögat... Agent Alexandra? Vad hände? Varför täckte du oss inte med någonting?!"- Sa Julia argt.

-"Inte vet väl jag, läraren sa aldrig nånting"- svarade jag och himlade med ögonen.

Julia gav en förlåtande blick och vi drog ut mot basen. När vi återvände så hade nämligen den rök puffrande Simbulator II en karta över sig igen. Simbulator II var trots allt infekterad med en skadlig kod och så satt skruvarna lösa.

-"Vad är detta agent Alexandra!?"- Sa Julia Allvarligt.

-"Det kanske är för att maskinen är ur funktion?"- sa jag med ett mjukt leende.  

Julia gav mig en misstänksam blick innan hon matade ut ett microship från Simbulator II.

-"Är detta ett av våra chip...!?"- Sa hon och stirrade djupt på mig.

Ett svagt pipande ljud hördes från min klocka...

-"Oh! Popcorn dags! Och ja, det är en av våra chip, ja"- sa jag och slängde in ett popcorn paket till Microvågsugnen.

-"Säkert?"- Frågade hon oroligt.

-"Ja, säkert. Fast det är ett gammalt chip från de gamla modellerna som vi inte längre behöver. Som sagt, man slänger skräp"- sa jag och tog chippet från hennes händer. -"Jag har trots allt inte haft tid med att ta ut skräpet pågrund av allt arbete ni ger mig"-

*pop... POP... popop... POP... pop*

-"Jaha..."- sa Linnea.

*POP... pop...*

-"Oroa er inte, jag kan städa allt ändå, inga problem."- Sa jag och tillbringade en tid för att slarvigt ta ut alla chipen medan Linnea och Julia stirrade som ett par fiskar.

*pop... POP... popop... POP... pop*

-"Och det var det sista! 12 chip och 2 microchip, vad mer kan man önska sig?"- Sa jag och slängde ner allt i en soptunna.

*pop... POP... popop... POP... pop*

Julia försökte aktivera de tekniska prylarna men misslyckades.

-"Nudå? Tänk om chippen behövdes "- Sa Julia och stirrade på de övriga Simbulatorernas tomma skärmar.

*pop... POP... popop...*

-"TITTA!"- Utbrast Linnea och pekade på Simbulator II.

*...Pop... pop...*

Dom två stirrade på skärmarna och såg hur bildskärmarna långsamt laddade in en bakgrundsbild. Simbulator II visade helt plötsligt inspelningar och HD bilder.

*...Popp... popp... DING!*

Ett inspelat meddelande sattes igång och jag tog fram popcornen från micron. Detta var det tillfälle jag inte ville missa.

-"Titta där! Det är en mörklädd person där! Han slänger saker på golvet? Och ser sig misstänkt omkring. Å' nu springer han!"- Sa Linnea och pekade på skärmen.

-"Det är inte det enda, titta, enligt Simbulatorn är Sukrosön och Sakrosön någon slags... startpunkt till ett anfall. Prickarna är trasiga ja, men det ser ut som varningsprickar! Titta! Det där är Snöberget! "- Skrek Julia och pekade på Simbulatorns skärm.

Koden Bakom Mörkrets CirkelWhere stories live. Discover now