Kapitel 19. Den sista måltiden

11 3 0
                                    

Suss åt inget av maten men övertalades snabbt. Kajsa log en stund på Suss innan hon drack långsamt vatten ur en bägare.

-"Nåväl, du önskade ha svar på några frågor, inte sant?"- Frågade Kajsa och ställde ner bägaren.

-"Ja"- Svarade jag och avslutade min sista portion soppa.

Jag tog fram min mobil och spelade in.

-"Hur har dina "undersåtar" varit generellt på sista tiden gällande "lojalitet"?"-

-"Jag skulle beskriva dem alla som lojala till mig, men ett antal av dem är mindre lojala, rädda eller avundsjuka. Det är ju trots allt svårt att få alla nöjda med mitt styre. Fast ta mig inte fel, de är väldigt smarta och de står för sin sak."- Svarade Kajsa och log på spegelbilden i vattnet av sin halvfulla bägare.

-"Hur mår din drake?"-

-"... är du helt säker på att du vill veta?"-

-"Okej, kanske inte nu. Ähum, nästa fråga... Hur är Maud med dina order?"-

-"Maud är väldigt skicklig och respekterar mina order riktigt väl. Ibland får han göra det på sitt sätt då han är listigare än en räv."- Svarade Kajsa.

-"Hur hanterar Maud bråkstakar?"-

-"Jadu, hur han hanterar dem vet jag inte och jag bryr mig inte heller. Jag har aldrig fått klagomål vilket får mig att bry ännu mindre..."-

-"Och symbolen som du bär i högra ärmen? Hur såg den ut innan?"- Frågade jag och pekade på tecknet.

-"Denna gamla sak? Det är märket som mina förfäder bar innan mig. Det var ett tecken på makt och ansvar. Det första märket som skapades av vårt släkte var vit, ren och ful.
Men dom var nöjda ändå med den, men verkligen inte längre. Då Henrik XI tog bort den och förbättrade den till det vi har idag. Dock är vårt gamla märke kvar på de äldre klanerna. Men som sagt den var helt tvärt emot vad vi har idag, och mycket färre färger och mindre detaljer för att hålla det enkelt. Den sista ändringen gjorde jag efter... Ja... Du vet vad som hände"- Sa Kajsa.

-"Ja, jag minns"- svarade jag och nickade.

-"Vilka har varit dina utvecklingar och utmaningar på sista tiden?"-

-"Jadu, med utmaning så menar du väl onödiga tidsfördrivande konflikter med Suss? Eller hur?"- Svarade Kajsa och log mot Suss.

-"Okej, det var allt jag behövde veta"- Sa jag och pausade inspelningen samtidigt som jag och Kajsa skakade hand.

-"Vinden är fortfarande giftig, vi måste offra åt Ost-guden"- Sa Madde kryptiskt.

-"Giftig!? Hur menar du!? Har dessa bönder släppt en förpestande gasbomb!?"- Sa Suss och såg sig misstänksamt omkring.

-"Hon menar att Mörkrets cirkel är i fara"- Mumlade jag.

-"Varför då!? Ingen har en chans mot oss!"- Sa Suss

Madde log aggressivt mot Suss och pekade en stav på mig.

-"Och vad har du med saken att göra!?"- Sa Suss och log elakt mot mig.

Jag tystade och mindes vad jag hade gjort... Ett misstag som ingen fick göra. Men som jag hade gjort ändå.

-"Madde har rätt, luften är giftig ikväll och någon måste lämna. Det är mitt fel, jag tänkte aldrig på konsekvenserna. Jag borde ha väntat..."- Sa jag och lyfte mig upp.

*BOM*

-"Ingen lämnar förens du berättat och alla ni andra som inte önskar dö ikväll kan lämna!"- Sa Kajsa som hade slängt en stor yxa några millimeter från mina fingrar.

Folk strömmade ut tills vi fem återstod. Jag satte mig långsamt ner och drack en bägare saft.

-"Och det ska du göra NU!"- Sa Kajsa och slungade iväg min saft.

-"Okej, okej... Jag gick tillbaka i tiden med tre dagar!"- Sa jag och spillde mina ord.

-"DU GJORDE VAD!?"- Sa Lord Riverfall och Suss.

-"Tystnad! Jag vill höra ALLT"- Röt Kajsa.

-"Titta..."-

-"Inget "titta", säg saker rakt på sak!"- Sa Kajsa och lät bordet tystas.

-"Okej, jag var som ett "samvete" i mitt "andra" jag och när jag fick chansen att ta kontrollen så ville jag börja om! Jag ville inte ses som en nolla..."-

-"Hur kom du fram till att bete dig så?"- Sa Kajsa

-"Vadå hur?"-

-"Det är jag som ställer frågorna här och min fråga är H U R du kom till den punkt där du beslöt dig för att gå tillbaka i tiden"- Sa Kajsa bestämt.

-"..."-

-"Inget svar?"- Sa Kajsa och gav mig en dödsblick.

-"Jag... Hade glömt vem jag var, jag visste inte vad jag gjorde"- Svarade jag.

-"Det är ingen ursäkt..., hur längesedan var det som du gick tillbaka i tiden?"- Frågade Lord Riverfall och ställde sig upp.

-"Vet inte..."- Svarade jag.

-"Svaret "vet inte" tolereras INTE"- Påpekade Kajsa bestämt.

-"En vecka..."- Mumlade jag.

Kajsa, Suss och Lord Riverfall pustade ut och slog handen i pannan. Men Madde tog fram en påse sand och hällde ut det över bordet. På sanden ritade hon ett långt streck och två punkter på motsatta sidor. Sedan ritade hon fem saker på en sida och sedan en död snubbe på den andra. Men under strecket ritade hon en galax med ett streck över sig medan ovanför strecket ritade hon två parallella streck med pilar som bildade virvlar.

-"Och det betyder..."-

-"Att det finns fyra val... Det första är att skaffa de fem XXXXXC skärvorna för att stabilisera tidslinjerna. Det andra är att DU hoppar mellan alternativa världar tills du hittar en stabil tidslinje där du kan stanna UTAN att det kolapsar. Det tredje är att vi låter det gå och ser vad som händer. Det fjärde är att vi låter dig... ehm... "offras" eller att dö så att en ny tidslinje utan din existens skapas. Så att... vi... aldrig... existerade... Så att du aldrig blev född. Så att hela våra tidslinjer aldrig existerat... "- Sa Madde och kastade en sten på mig.

-"Madde kan tala normalt!"- Utbrast Lord Riverfall.

-"Ingen kommer att bli normal längre... Tidslinjen visste, universum väntade och tiden är ur kontroll. Gudarna är INTE glada och jag åker härifrån om inte ett beslut tas."- Svarade Madde och packade ner saker i sin väska.

-"Vänta! Vad sa du tidigare om att tiden kommer att startas om!? Vadå en ny tidslinje!?"- Utbrast jag.

Madde stannade, log djupt på mig och svarade:

-"Allt är över, universum visste redan, dem kontrollerade dig, dom lekte med oss och ni kanske aldrig återvänder"- Sa Madde.

-"Du då?"- Frågade Suss.

-"Här är mitt guldiga trattskaft, ni vet hur den fungerar så jag önskar er adjö."- Sa Madde och skrynklade ihop sig till ett dammkorn och försvann...

Vi var tysta, Kajsa såg argt på mig och Suss lekte med ett par ljusstakar.

-"Antingen fixar vi..."-

-"Nej. Om Madde redan åkt så gör vi antingen detsamma eller så måste DU bannlysas igen och den här gången för evigt. "- Avslutade Kajsa och lyfte sig upp.

-"M-men"-

-"Gå! Hitta din dom, du har gjort tillräckligt! Detta kommer inte att hålla... Blomman... vi kunde göra allt vi ville men ALDRIG använda tiden till vår fördel. Gå och fixa det ELLER förgör dig själv annars gör jag det"- Sa Kajsa argt.

Jag förblev utan ord men Suss och Lord Riverfall verkade vara på Kajsas sida. Jag var ensam och jag hade fått ett val. Känslan av skuld vällde över mig även om jag visste att jag kunde lösa det, jag kunde skapa en ny tidslinje, en tidslinje som jag inte existerade på. En tidslinje jag aldrig blev som jag blev. Men tiden kunde inte hålla länge, jag hade brutit ett löfte. 

Koden Bakom Mörkrets CirkelDove le storie prendono vita. Scoprilo ora