Förföljd...

Kapitel 9

Jag och Annika sitter som ljus inne i rummet, jag visste att jag snart skulle få veta vad han bestämt sig för. Jag hör hur ytterdörren öppnas, stegen kommer närmre och så öppnas dörren. Men jag fick en syn som jag inte hade föreställt mig.

Pappa var inte ensam utan där stod en man som nästan var identisk med honom, först trodde jag att jag såg i syne men nej det var två stycken.

-det här är min tvilling, ni kan kalla honom för farbror och du Annika du ska komma med oss. Säger pappa och tar tag i Annika.

-nej pappa, ta henne inte. Ta mig! Skriker jag.

Han ger mig ett elakt flin och rycker åt sig Annika och så lämnar alla tre rummet. Jag slänger mig upp, springer till dörren och bankar så hårt jag kan.

-gör henne inte illa! Skriker jag så rösten försvinner.

Jag bankar lite mer och tillslut öppnas dörren. Jag vet inte om det är pappa eller farbror.

-ditt jävla svin! Skriker jag och så springer jag rakt in i han.

-så jag min lilla brorsdotter nu ska vi ta det lite lungt. Säger han och klappar mig på huvudet.

Jag slår han i magen säkert mer än tio gånger men han bara står kvar.

-vad är du för monster? Flåsar jag som är helt slut efter alla slag.

-ingen kallar mig monster... Muttrar han.

Allt går så fort, plötsligt ligger jag på golvet och farbror ligger på mig. Jag var beredd att bli våldtagen men istället böjer han sig fram mot mitt öra och så viskar han: jag ska få ut dig härifrån, om du gör som jag säger så kommer du ut levande och får träffa din familj.

Sen går han ut helt tyst. Vad sa han precis? Skulle han hjälpa mig? Men han måste hjälpa Annika, jag klarar mig men inte Annika.

Mina tankar avbryts av ett högt skrik, men inte ett kvinnoskrik utan ett mansskrik.

-pappa! Jag reser mig upp och börjar banka på dörren igen.

Varför brydde jag mig om honom? Varför ville jag inte se honom skadad? Varför?

-Spring Charlotte! Skriker någon.

Jag drar ner dörrhandtaget och så springer jag bara. Jag springer genom något som måste vara vardagsrum, till någon hall och så hittar jag dörren.

Jag sliter upp dörren och så får jag se ljuset. Var jag död? Jag stängde ögonen och så gick jag in...

----------------------------------------------

Tack för 295 läsare, jag skulle bli jätte glad om det gick över 300! Tack för att ni vot:ar! 💙

Ni ska få bestämma om Ellinor/Charlotte ska blir fri eller ska hon komma in i huset eller ska hon dö? Säg vad ni tycker i kommentarerna😋