HALV ✔

t j u g o t v å

Jag borde egentligen göra läxor men här är jag i stället med en ny del, så enjoy!

(Det här förresten händer mig hela tiden hahah).
__________

Xander
🌖

Jag hade ingen aning om vad som på gick i Raelynns huvud för tillfället men jag kunde inte bry mig mindre. Allt jag kunde fokusera på var att avlägsna dem andra vargarna från hennes kropp, och det var snabbt.

Den där fucking jävel hade lurat in henne hit för att skada henne och han förtjänade att död för det.

Jag korsade skogen på en halv sekund, satte huggtänderna i honom och lät mina djuriska instinkter ta över. Graysons två polare backade genast undan när vi två ramlade omkull med mig överst.

Jag pressade ner hans varg i marken med min enorma tyngd och fortsatte att attackera honom.

"Sa jag inte åt dig att hålla dig borta?" röt jag mellan huggen och betraktade hur blodet blandades med dem ljusa hårstrånen i hans päls.

Han försökte att putta bort mig eller åtminstone bita tillbaka men han misslyckades stort. När jag väl var arg gick det inte att rubba mig.

För ingen fucking skadade Raelynn. Ingen.

Mina vassa tänder sjönk ner i hans hals ännu en gång och det kändes så jävla bra. All ilska och stress samlades på ett enda ställe och upplöstes. Min varg hade längtat efter den här känslan, av att vara fri och bara anfalla på känslorna.

Det kändes... uppfriskande.

Till slut insåg jag att jag faktiskt var tvungen att släppa honom om jag ville att han skulle överleva. Men problemet var att jag inte ville det, jag hade inget emot av att se honom blöda till döds och sluta kämpa emot mot mig.

Jag ville att han skulle dö, insåg jag och stannade genast upp.

Jag backade och lossade greppet om honom och han började omedelbart att hosta och rossla när viken av mig släppte honom. Mina svarta ögon var vilda och min pälsbeklädda bröstkorg höjdes och sänktes i en rasande takt.

Jag kollade från Graysons dämpade gnällande till hans följeslagare som huvudstupa började avlägsna sig från platsen, som om de kunde känna på sig att dem också skulle få spö om dem stannade kvar. De kastade en snabbt aktsam blick mot Grayson innan dem, med svansen mellan benen, lämnade med ynkliga gnyn.

Fittor.

Jag pressade ihop mina tänder mot varandra när jag stålsatte mig för att åter gå fram mot Grayson igen. Jag kontrollerade mig från att inte fortsätta min attack och i stället ställde jag mig så att våra mörka ögon möttes.

"Bara ett tips", sa jag med både min alfa- och vargröst, "nästa gång tar du det för i helvete med mig och inte med någon annan som en jävla ynkrygg", det sista spottade jag nästan fram.

Han tittade upp mot mig, avskyn lyste i hans blick när han på svaga ben försökte ställa sig upp.

"Ja", svarade han lågt och hans päls var nästan helt rött av blod vid det här lagret. Hans blod men även lite av Raelynns.

Bara tanken på att hon blödde fick det att knyta sig i maggropen, men jag var tvungen att avsluta det här först innan jag hann titta.

"Bra", morrade jag innan jag nickade hårt mot det motsatta hållet. "Försvinn fucking här ifrån nu innan jag ändrar mig och faktiskt slår ihjäl dig."