Jag vet hur det känns när krossade hjärtan ska lagas - Dante

Del 9 - Dante

"Du är verkligen ämnad för storhet!" Jag tittar förvirrat på Enyas vackra ansikte, hon skrattar lätt och tar ett fastare tag om min hand som just nu ligger i hennes knä.

Vi sitter i Enyas soffa i hennes lilla lilla lägenhet på öster, hon sitter framför mig med blött ljust hår, gröna stora ögon som nästan får en förtrollad, fylliga läppar som får en att smälta och nästan tråna efter kyssar, hon hela hon... Helt otrolig.

"Vadå ämnad för storhet? Jag fattar inte direkt." Hon biter sig svagt i läppen, kollar upp på mig snabbt igen.

"Hela hov1 grejen, ja du vet! Det kommer ta över fucking värden!" Ordet fucking säger hon extremt exalterat och slår ut med armarna.
Båda brister ut i gap garv.

Efter skrattattacken fortsätter hon kolla på oC som alltid står på teven här hemma, men jag kan inte sluta titta på henne, hon är lätt det vackraste jag någonsin skådat .

Efter jag spenderats fem dagar hos Enya, bestämmer jag mig för att dra till Axel, jobba på texter, det sjunger hela jävla tiden i mitt huvud!
Jag promenerar den lilla biten för att komma fram till Axels hus på Lidingö, jag går med snabba steg, i mina hörlurar sjunger Travis scott med låten "Pick up the phone!" Jag tänker på texterna jag skrev på tuben, dom va helt okej faktiskt. Eller ja dom va fan bäst! Så länge det handlar om Enya är allt bra.

Jag ser snabbt huset, jag vet att alla grabbar sitter och väntar på mig där inne.  Jag kliver snabbt upp för den tvåstegigatrappan, jag öppnar den nästan tunga ytterdörren.

"Hallå boys!" Jag sparkar av mina skor och springer ner för den lilla vita trappan ner till Axels källare, eller ja vår såkallade studie.

"Hur är de med dig!" Ludwigs röst hörs skarpt i kramen. Alla killar sitter med anteckningsblock och med en blöjertspenna.

"Det är väl okej, själv?" Han gör tumme upp till svar, och kastar sig i den lilafärgade sacosäcken som ligger på golvet.
Själv tränger jag ner mig emellan Axel och Noel.

"Hur är det med er poeter då?" Noel tittar upp med ett stort leende, jag besvarar det snabbt och drar till med det gröna anteckningsblocket som ligger på det lilla glasbordet.

"Det går så jävla bra! Kolla denna refrängen!" Noel räcker mig anteckningsblocket till mig.

"Ja' var en främling som du träffa' på en random fest igår
Vi hade dåligt sex, men ändå sex
O' sen ville jag gå
Jag va' en främling som du träffa, minns hur ja' var då
Vi hade dåligt sex, men ändå sex
O' resten blev vår låt"

"det var fan riktigt bra! Men vem handlar de om?" Han rycker retsamt på axlarna. Jag slår till han surt.

"SÄG!" Min röst skriker och snart ligger jag över Noel, med knytnäven mot hans ansikte, han får knappt luft för han garvar så mycket.

"Ah ta det lugnt! Du vet Sara jag träffa föra sommaren, ja det handlar om henne!" Jag nickar till svar och kliver av honom, sätter mig tillrätta igen.

"Meeen har du skrivit nån vers än?" Luddes blick ser lite irriterad ut. Jag fattar lite varför, jag har verkligen skitit i musiken i två veckor nu, jag nickar till svar och klickar in på anteckningar där jag skrivit allt.

"du sa jag var ämnad för storhet, men knappt att jag hittar nå ord mer."

Jag räcker mobilen till honom som ser riktigt nöjd ut lver den lilla medningen bara.

"Läs högt snälla!" Axels stämma hörs högt över rummet, Ludwig nickar snabbt.

"Du sa jag var ämnad för storhet, men knappt att jag hittar nå ord mer." Killarna nickar nöjt mot mig. Noel slår mig i ryggen.

"Men nu behöver vi ju bara att ni gör slut så det blir ännu bättre!" Vi börjar skratta efter Axels kommentar, det är verkligen så typiskt honom att säga något sånt.

Efter ex antal timmar spenderande i en liten hemma studie hos Axel drog jag hem. Jag behövde liksom va själv ett tag, egentligen är jag inte helt själv, jag bor liksom hos mamma.

Jag tänker på låten Noel börjat skriva på, jag visst inte att han fortfarande tänkte på hon Sara faktiskt. Han sa alltid "Nej nej nej! Inget seröst här inte!"
Han va så bestämd om detta, men ändå verkar de som om han fortfarande tänker lite på henne.

"Pling!"
Jag drar snabbt upp mobil, tänkte om det var Enya liksom, jag hoppades nästan på de... Men det var bara hov1 Facebook gruppen, med resten av boysen.

Noel Flike 19:33
Lyssna här! Så jävla fett!

Noel Flike 19:35
Vi ville ha bröllop o' resor o' villa
Ville ha samtal som varar i timmar
Ville ba' sitta
Där på balkongen
Röka o' dricka o' lyssna på sånger

Ludwig kronstrand 19:36
Riktigt grymt!

Axel Jansson 19:37
Du är så jävla kär i Sara...

Dante Lindhe 19:37
Riktigt fet vers... Riktigt förälskad prinzzzz oxå...

Jag lägger ner mobilen i bakfickan igen och skrattar för mig själv, varför kan man inte bara erkänna sina känslor när man väl har dom?
Kanske det jag ska göra med Enya snart, vi har liksom hängt hela tiden under 1 månads tid ungefär...
Men hon har fan inte skrivit ett piss under hela dagen, hon sa bara "Hejdå vi hörs!" Puss... Jag stack, ohhhh varför blir jag såhär??

Jag suckar högt och låser upp ytterdörren till huset jag bor i, det halv gröna lilla huset på en gata i Huddinge. Ludwig bor en bra bit bort, men jag kan liksom ändå gå dit om jag känner för de, eller just fan han har flyttat.

Jag drar av magväskan, och sparkar av mina lite förstora vans. Jag slänger en snabb blick i spegeln, jag ser ut som jag alltid gör..

"Pling!"
Jag drar upp mobilen... "Enya!" Står det stort, jag klickar in på sms konversationen.

Enya 20:31
Duuuuu.....

Dante 20:32
Ja?¿

Enya 20:34
Jag saknar dig lite här... Vill bara somna så jag kan träffa dig i drömmarna liksom...

Dante 20:35
Känner samma faktiskt... men kan jag sova hos dig imorron?

Enya 20:35
Ja det va ju de oxå.

Enya 20:36
Min pappa = idiot, vill att jag ska åka med på nån resturang för vi ska fira mig isch ja... kan du snälla hänga på??

Dante 20:16
Klart! Meeen vi hörs imorron vill bara träffa dig... Du är långt ifrån men ändå är du naken när jag har dig in my mind...

Enya 20:18
Du kommer alltid vara mitt ljus... Alltid

Dante 20:20
Lovar dig allt! Du o jag.... Du o jag min måne...