~Felix Perspektiv~
-Ska du verkligen försöka få henne? frågade Omar och vickade lite på stolen han satt på.
-Hon är ju den enklaste eftersom hon redan fallit för mig, svarade jag och blev sedan tyst. Läraren gav oss en blick då hon hört oss viska. Vi båda suckade och fortsatte med uppgiften vi fått att göra.~Linas Perspektiv~
När sista lektionen var över så skiljdes jag, Emma & Ellen åt. Dom skulle in till stan och jag hem. Det första jag gjorde när jag kom hem var att lägga mig i sängen. Första skolveckan hade varit sjukt jobbig. Speciellt när man ser Felix varje dag. Jag kände hur mina ögonlock blev tyngre. Jag orkade inte ens kämpa med att hålla mig vaken.
•••
Jag slog sakta upp ögonen, det var mörkt i rummet. Jag trevade med handen på nattduksbordet efter min mobil. Jag kollade på klockan, 20:23. Mamma, pappa & Linus som skulle bort 19:00 var inte hemma. Jag upptäckte att jag hade 5 olästa sms. Alla från Felix.
"Låt mig ställa allt till rätta, lunch imorgon vid 12?"
"Kolla jag förstår att du är sur men aa"
"Alright don't answer then"
"Tar det som ett nej"
"Okej nej du ska äta lunch med mig, bra nu är det bestämt hörs imorgon"
Jag suckade och kände ångesten välla över mig. Kanske var det bra att han ville ställa allt till rätta. Eller så hade han en baktanke i det hela. Men jag tänker oftast för mycket, kan ha helt fel.
Jag gick ner för trappan och in i köket. Där låg det en lapp på bänken. "Ville inte väcka dig, finns mat i kylen //mamma"
Jag öppnade kylen och mycket riktigt, där stod det kyckling & ris. Jag värmde det i mikron. Sedan tog jag tallriken och begav mig mot vardagsrummet. Skulle jag svara på Felix sms eller inte? När jag öppnade mobilen hade jag fått ännu ett sms från Felix.
"Bra du har läst det, ses imorn"
Jag tänkte länge på om jag skulle svara. Efter ett tags tänkande svarade jag.
"Fine, Som du vill"
------
Ett kort kapitel som jag inte alls blev nöjd med. Hoppas ni nöjer er iallafall! Kommentera gärna vad ni tyckte!
YOU ARE READING
Monaco f.s
Teen Fiction1 månad i Monaco kan bli långtråkigt om du inte känner någon annan än din familj. Aa jag trodde det iallafall, tills jag lärde känna "honom".