"Va? Nej, jag gillar honom inte!" Omar Rudberg (boyxboy)

Kapitel 3

Omars perspektiv:

Jag satt där i bilen och kände en smärta gå igenom hela min kropp. Det kändes som att jag konstant blev slagen, och jag kunde nästan inte röra mig. Jag kände plötsligt en tår rinna ner för min kind på grund av den outhärdiga smärtan. Hampus rörde på sig och flyttade sig närmare mig.

"Det kommer bli bra, gråt inte." jag kände en fuktig, varm luft träffa mitt öra när han viskade till mig. Det gick rysningar på min rygg av den trygga rösten. Jag tryckte mig mot honom lite och kände direkt smärtan stråla till i mig.

"Det gör ont.." viskade jag tillbaks och blev förvånad över hur svag och sårbar min röst lät. Jag kände hur han försiktigt virade sina starka armar runt mig. Jag beredde mig för att känna den strålande smärtan igen, men den kom aldrig. Det blev på något sätt bättre när han rörde mig. Han lät mig vila min panna mot hans bröstkorg samtidigt som han la sin panna försiktigt på min axel. 

"Vi är snart framme." mumlade han. Jag var förvirrad över allt som hände. Jag visste vad som hade hänt, men jag fattade bara inte vad som hände just nu. 

"Vem är han som kör?" frågade jag tyst så att chauffören inte skulle höra. 

"Han heter Alfred, är min familjs butler. Ingen i min familj förutom jag pratar svenska, och det gör inte han heller. Vi räknar alltid in honom som en familjemedlem. Han gör lite allt möjligt; Städar, lagar mat, ger råd, skyddar oss, och allt typ.." jag kände när Hampus pratade mot min axel, och det var på något sätt skönt att känna hans överläpp mot mig även om min tjocktröja var ivägen. Plötsligt kom jag på vad han hade sagt. Ingen i hans familj pratar svenska förutom han?

"Vilket språk pratar dom?" 

"Engelska. Dom är från usa, det var där jag föddes. Men Alfred är från England." plötsligt stannade bilen. Jag försökte sätta mig upp, men jag kunde inte. Det gjorde för ont. Jag kände Hampus armar flytta på sig, och plötsligt var jag i hans famn. Alfred öppnade dörren och Hampus gick ut med mig i hans famn. 

Direkt möttes jag av den kalla luften mot mitt ansikte. Jag gömde mig återigen i hans bröstkorg och kände direkt värmen av honom. När jag tog ett andetag la jag för första gången märke till hans doft. Det var någon slags parfym, har ingen aning om vilken, men det luktade sjukt gott. Jag tog ett andetag igen, lite längre denhär gången. Hampus skrattade plötsligt till lite svagt och jag insåg hur skum jag måste verka. Direkt slutade jag och lufte bort mitt huvud från hans bröstkorg. Men det skulle jag inte gjort, för jag kom upp i samma höjd som hans ansikte och våra läppar var bara några få millimeter från varandra. Jag kände hans andetag mot mina läppar och rodnade innan jag lite klumpigt flyttade lite mer åt vänster. Vid detta laget kunde jag känna hur jag rodnade så att det började brännas, och mitt hjärta slog så fort att det skulle kunna sprängas. Plötsligt öppnades dörren och jag möttes av en kvinna med blont hår, mycket smink och en tight, röd klänning stå där med ett ansiktsuttryck som snabbt blev oroligt. 

"Oh my god, what happened? Who is this? Is this your boyfr-" började hon, men Hampus sparkade disktret till henne på smalbenet och direkt slutade hon prata. Jag kollade förvirrat upp på Hampus som vägrade möta min blick just nu. 

"Mom, this is Omar, and we found him on the road this morning. I've met him once before, he's nice! But he's in pain right now so I need to take care of him. And no, he's not my.. You know.." sa han snabbt och rodnade lite smått. Hans mamma nickade förstående och kollade på mig med ett snällt leende.

"Nice to meet you, Omar! I hope you're gonna spend a lot of time with Hampus!" sa hon och blinkade med ena ögat mot Hampus som bara suckade och gick in med mig. Han tog smidigt av sig skorna innan han fortsatte in. Hela huset var stilrent, med mycket mordernt och gammalt blandat. Det var mysigt, men det såg sjukt dyrt ut. Han fortsatte upp för en trappa. En jättestor tv satt på väggen, och framför den fanns en stor, svart soffa. Jag orkade inte ta in mer eftersom att jag kände huvudvärken komma tillbaks. Jag burrade in mitt ansikte i hans bröstkorg igen och tänkte igenom det hans mamma hade sagt. Tänkte hon säga boyfriend? Är Hampus gay, eller gjorde hon bara något slags homofobiskt skämt?