"Va? Nej, jag gillar honom inte!" Omar Rudberg (boyxboy)

Kapitel 10

Omars perspektiv:

Jag kollade ut genom fönstret ur mammas och pappas bil, vi var nu påväg till Stockholm. Vi skulle ha några intervjuer, och sedan skulle vi fira jul med grabbarna och deras familjer på julafton. Jag log när jag såg allt julpynt som fanns på flera personers trädgårdar och hus, jag älskar julen.

***

"Omar, vi är framme!" mammas röst väckte mig och jag suckade tungt innan jag öppnade ögonen. Jag hatar verkligen att bli väckt. Hon log bara stort åt mig och började sedan skratta. Jag hade berättat för henne om Hampus, och hon hade blivit så glad att hon ramlade av stolen när hon hörde det. Jag skämtar inte ens, min familj är väldigt hetsig och det är där jag fått det ifrån. Jag gillade det faktiskt, något jag mer än gärna ärver. Livet blir lättare med lite posivitivitet, men när någon väckte mig var jag allt annat än positiv.

"Kunde ni inte bara bärt mig in eller något?" sa jag surt och gick ut ur bilen. Vi var vid studion nu, men det var inte här intervjun skulle vara. Mamma och pappa skulle bara lämna av mig här, sen skulle grabbarna och jag åka dit vi har intervjun. 

"Tjaa!" sa jag när jag kommit in och Felix sprang fram för att krama mig. Sedan kom även Oscar och Ogge, så det blev en liten gruppkram.

"Jag har en flickvän!" sa Felix spidigt. Ett leende bredde sig ut på min läppar.

"Seriöst? Vad heter hon då?" frågade jag glatt. jag var glad för hans skull, men det kan inte vara roligt att behöva gömma henne för alla foooers. Ingen av oss kommer kunna ha ett öppet förhållande med någon utan att riskera att den personen blir hatad eller skadad. 

"Linnea, ni kommer få träffa henne snart!" sa han ivrigt och log jättestort. Jag skrattade lite åt honom.

"Har du hittat någon tjej än då, Omar?" frågade Oscar plötsligt, och jag kunde inte undgå att se hur dom utbytte blickar mellan varandra. Jag tänkte först svara som vanligt, att jag inte hade det, men jag fick en annan vilja. Jag ville plötsligt att dom skulle veta. Jag fick panik och kände hur hjärtslagen steg. Jag drog nervöst handen genom håret och rätade till min tjocktröja lite, och jag kollade ner i golvet.

"Ehh, asså det är en sak.. En sak som jag vill berätta." började jag och kollade upp för att se deras reaktioner. Just nu var deras blickar lite frågande. Jag tog ett djupt andetag, och det kändes som att någon ströp mig. Det var som att jag inte kunde få fram orden. Det kändes som att jag stog där i flera evigheter, men det var bara några sekunder. "Jag är gay." sa jag snabbt och kollade ner i golvet. Shit, jag sa det. Jag fucking kom ut till dom nyss. Jag vågade inte möta deras blickar, men efter några sekunders argumentation i mitt huvud kollade jag ändå upp. Dom log bara mot mig, och det gjorde mig förvirrad.

"Bror.. Tror du inte vi känner dig?" frågade Ogge och stötte till mig med sin axel. Jag log lite svagt och kliade mig i nacken.

"Vi har vetat sen typ.. Alltid. Du har inte precis döljt det!" fortsatte Oscar och skrattade till lite. Jag gapade mot honom och satte handen för hjärtat som att det sårade mig på något sätt. Men jag var sjukt glad, jag log stort och kände en bubblande, bra känsla inom mig.

"Det är helt lugnt, bro, VI ÄLSKAR DIG ÄNDÅ!" skrek Felix och kramade mig. Sedan kom även Ogge och Oscar, och det blev återigen en gruppkram. Jag kände en sjukt stor lättnad. Det var som att all stress föll av. Nu behövde jag inte leva i en lögn längre.

"Varför frågade ni om jag hade en flickvän då?" frågade jag lite sarkastiskt och slog skämtsamt till Oscar lätt i magen. Han skrattade till lite.

"Vi var ju tvugna att hjälpa dig på traven med att säga det!" svarade han och Felix räckte ut tungan mot mig. Herregud, jag vet inte vad jag trodde dom skulle göra, men jag trodde verkligen inte att reaktionerna skulle vara såhär bra..