"Va? Nej, jag gillar honom inte!" Omar Rudberg (boyxboy)

Kapitel 5

Omars perspektiv:

"Definitely, no doubt." jag rodnade av hans svar igen och började undra om han kände den ovanliga värmen genom sin tröja. Han fnittrade till lite igen och la nu även andra armen runt mig och drog in mig till hans famn. Plötsligt kände jag hur hans vänsterhand vandrade ner för min rygg och stannade på min rumpa. Jag flämtade till när jag kände den där. Jag spände mig och kämpade för att inte ge ifrån mig ett stön när han nöp till lite försiktigt. Istället var reflexen att lägga min hand på hans bröstkorg, precis bredvid mitt huvud.

Jag kände att hans hjärta bankade fortare nu, och jag tog direkt bort min hand. Han tog bort sin från min rumpa och tog istället tag i min handled och la tillbaks min hand på hans bröstkorg. "I really am, though." jag kollade förvirrat upp på honom och rodnade när han blinkade med ena ögat mot mig. Jag log mot hans axel, men hoppade snabbt bort ifrån honom och satte mig bredvid när jag hörde fotsteg som närmade sig. 

"Det var några tjejer som kunde koden som kom in genom dörren, skitsnygga! Kolla jag tog kort." det var Felix som kom in med mobilen i handen. Han visade oss bilderna och kollade nyfiket på våra reaktioner. "Visst är dom snygga?" jag fnös till lite tyst och kände Hampus hand som diskret nuddade mitt lår.

"Sure" svarade han och nickade. Felix satte sig nöjt i soffan samtidigt som Oscar och Ogge också kom in.

"Ni är fria att gå nu om ni vill." Daff kom in i rummet och lät mycket lugnare nu än han gjorde innan vi började. Jag kollade på Hampus och såg hur han drog upp mobilen när den ringde igen.

"What? Oh, okay. No, but yeah, maybe.. Mom I don't know! Oh, come on.. It's not like we're gonna.. Oh my god, mom stop!! I can't deal with you right n- Oh god mom what?Bye." hans ansiktsuttryck när han pratade var oslagbar, så sjukt sött. 

"Pratar du engelska med din mamma?" Ogges röst hördes och allas ansikten vändes mot honom. Han pratar inte så ofta, men han är nog en av dom snällaste jag vet. 

"Jepp, hela min släkt är från usa så mina föräldrar kan typ ingen svenska." mina ögon vandrade plötsligt ner till Hampus mun. När han pratade gjorde han perfekta rörelser med dom rosa, lätt fuktiga läpparna.

"-ar? Omar? Omaaaar?" jag skakade på huvudet och rodnade. Hur länge hade jag stirrat? "Du glömde dina saker hos honom så ni ska hämta dom och sedan träffas vi på donken, okej?" jag nickade förvirrat åt Oscars bestämda ton. Hade han sagt det där många gånger innan?

Hampus och jag gick ner för trappan och direkt när vi öppnade dörren rusade tjejerna mot oss. Jag hörde alla ljuden av folk som tog kort och hur alla skrek. Jag log mot dom och kramade som vanligt några. När en tjej tog tag i mig och kramade om mig bakifrån kände jag mig så sjukt obekväm. 

"Sorry, we're in a rush!" sa Hampus så högt han kunde innan han tog tag i min hand och drog bort mig mot bilen. Vi körde hem till honom och babblade som galningar med varandra om allt möjligt. När vi gick in i hans hus igen och hämtade mina saker kollade han allvarligt på mig.

"Vi måste fixa ditt sår igen, man kan bara ha det sådär i fem timmar." jag följde efter honom till badrummet och tog försiktigt av mig tröjan. Det gjorde fortfarande ont att göra det, och den sista biten kände jag att Hampus drog av. Han satte sig ner på knän framför mig igen. "This is gonna hurt.." sa han innan han snabbt drog av mig det stora 'plåstret'. Det sved till och gjorde så ont att jag skrek till lite. Jag kände en tår av smärta rinna ner för min kind innan jag torkade bort den lika snabbt som den kommit.

Han gjorde rent det, och när han satte på något stort plåster på mig satte han den lite väl mycket på mitten av min mage. När han satte fast den tryckte han gång på gång på en väldigt känslig plats och jag var tvungen att bita mig själv i läppen så hårt att det började blöda för att jag inte skulle stöna. Han fnittrade till lite och jag kollade ner på honom. Hans blick var fäst på mig och jag såg något i hans ögon som jag inte sett innan. Det var någon sorts.. Lust? När jag dök in i tankar om hans blåa ögon tryckte han nu handen ännu längre ner, bara några centimeter från att röra mig på ett ställe vänner verkligen inte rör varandra. Denna gången hann jag inte stänga munnen förrän ett stön lämnade min mun. Direkt rodnade jag så mycket att det kändes som att mitt ansikte brann sönder.