Vi slutade efter lunchen och jag skulle bara hämta mina grejer i skåpet och sen gå hem.
När jag stängde skåpet kom Clark.
Med sina vänner.
Inklusive Louis.
"Var tror du att du är påväg?" frågade Clark med ett elakt flin.
"H-hem?" stammade jag fram.
Han svarade inte ens utan slog mig bara i magen.
Jag sjönk ner på golvet och kände hur ögonen började tåras.
Jag tittade upp och såg först Clark stå och le hånfullt men bakom honom stod Louis.
Louis med de vackra blå ögonen.
De blå ögonen som var fyllda av medlidande och smärta.
Men han gjorde inget.
Man kan tycka hur synd som helst om någon men ändå inte göra något.
Då spelar det ingen roll vad man känner.
Man bryr sig inte nog mycket för att hjälpa.
De gick därifrån men jag sätt kvar på golvet ett tag innan jag försiktigt ställde mig upp.
Jag gick ut ur skolan och fortsatte den korta biten hem.
Jag låste upp.
"Hallå?" ingen hemma.
Kanske lika bra det,då slipper dem se mig.
Jag gick upp till mitt rum och tittade mig i spegeln.
Jag såg samma fula människa som tidigare.
Då bestämde jag mig.
Jag ska förändras.
Jag började med att gå till mitt badrum och tog av mig glasögonen och bytte dem till mina linser.
Sen rufsade jag till mitt hår och drog det bakåt med handen.
Efter det gick jag ut till mitt rum och tog fram ett par svarta byxor jag hade fått någon gång och en vit t-shirt.
Så.
En helt ny Harry.
Jag gick ner till köket och möttes av mamma och pappa som lagade mat medan Gemma satt med sin telefon och lyssnade på musik.
Mamma tittade upp.
"Harry? Du ser annorlunda ut!"
"Jag ville prova något nytt" ljög jag.
"Okej,vad fint gubben!"svarade hon och log.
Vi åt middag och sen satte jag mig ner för att plugga.
Plötsligt vibrerade min telefond och lös upp.
På displayen syntes smset.
Okänd:
"Du ska inte tro att du är någon,alla hatar dig! Kan du inte gå och dö?!"
Jag kände hur det högg till i hjärtat men valde att ignorera det.
Jag fortsatte plugga matte till vårat prov följande dag men känslan i magen släppte inte.
"Du ska inte tro att du är någon" sätt inpräntat i ögonlocken.()0()0()0()0()0()0()0()0()0()0
YOU ARE READING
The Dream
Fanfiction"Första gången jag såg dig kändes det som att hela min värld stannade,sen när jag lärde känna dig så startade den igen,denna gång med dig som centrum"