The Dream

7

Plötsligt bändes dörren upp och jag kurade ihop mig för att jag antog att det var Clark. Jag kunde inte ha blivit mer förvånad. Det var Louis. Han gick närmare mig.

"Snälla slå inte så hårt!" så jag förskräckt. Han tittade bara konstigt på mig som svar och drog upp mig. Hans ansiktsuttryck ändrades fort när han såg mitt bakhuvud. Fortfarande utan att säga någonting blött han en pappershandduk och baddade mitt bakhuvud. När han var klar vände han på mig och tittade in i mina gröna ögon med hans blå.

"Vad är det som har hänt?" frågade han lugnt med sin lite hesa men vackra röst.

"Jag vill inte prata om det"mumlade jag tyst men han verkade höra det ändå,han frågade iallafall inte om det igen.

"Vill du jobba på vårat projekt?" frågade jag utan att tänka mig för. Nu kommer han att tro att jag ville bli hans vän. Eller ännu värre. Att jag var kär .

"Okej vill du följa hem till mig?Vi slutar ju ändå nu" frågade han och log. Jag nickade och vi började gå men jag stannade plötsligt när jag insåg att det skulle synas sår på mitt bakhuvud. Louis verkade veta vad jag tänkte på när han också stannade och började gräva i sin väska. Efter ett tag fick han fram en röd beanie som han försiktigt satte på mig. Jag log mot honom och han log faktiskt tillbaka!

Efter att vi hade gått ett tag svängde vi in på en gård till ett hyreshus.

Vi kom in i ett stökigt hus men jag kunde inte bry mig mindre. Jag var faktiskt hos en annan jämnårig! Jag kanske skulle få min första vän!

Vi fortsatte in i ett rum som var välstädat förutom en burk som stod på golvet. Jag tittade i den och såg någonting som jag inte hade förväntat mig. I burken låg olika vassa saker. Rakblad,pennvässarblad kniv eggar och andra saker jag inte visste vad det var. Jag tittade på Louis som såg helt förfärad ut när han såg vad jag höll i.

"Harry det..." var det enda han hann säga innan jag avbröt honom.

"Louis visa mig dina armar." så jag oroligt.

"Nej det..." började han. Längre hann han inte innan jag gick fram och drog upp ärmen på hans sweatshirt och möttes av en blek hy med flera dussin ärr. Först då insåg jag att han alltid hade på sig långärmade tröjor. Att han var iskall.

"Varför Louis?" sa jag med tårar i ögonen. Han öppnade munnen men avbröts av att en dörr rycktes upp och en sluddrande röst ropade;

"Louish var är sdu din idiotsh ?!" ropade en mans röst som lät full,jag tittade på Louis och såg hur han blev helt vit i ansiktet.
()0()0()0()0()0()0()0()0()0()0()0()0()0()0()0()0()0()0()