Thing I did; whimper

1.5K 65 32
                                    

Chapter 9
_

"I look like I haven't been sleeping for weeks!" Utbrast jag då jag såg mig själv i spegeln. Jag pratade inte med någon, jag var helt själv. Men det spelade ingen roll.

"How long have you even been in there? You're not pregnant, are you?"

Jag himlade med ögonen och öppnade dörren och såg Niall ståendes där.

"Finally!" Utbrast han och smet in på toan. Någon var visst kissnödig . . .

Jag gick bort mot sängarna i bussen och tog fram den lilla väskan jag fått. Det var inte mycket saker i. Det fanns t.ex inte en mobil ~ något jag behövde.

Jag var fortfarande inte så fest på att vara kvar här. Men jag hade tydligen inget val.

Zayn hade sagt att han inte tänkte låta mig gå.

Han var inte liksom nå speciell mot mig, inte ens snäll om man säger så. Och helt ärligt, han skrämmer livet ur mig.

Hans mörka ögon som kan få en att frysa still, hans likbleka hy som får mig att vilja spreja "brun utan sol" på honom ~ något jag fick veta av Lou ( deras stylist ) att det var precis vad dom använde.

Dom ville ju inte att folk skulle börja misstänka saker ~ även fast vampyrer inte fanns. Eller åtminstone så borde dom inte om du frågat mig tidigare innan allt det här.

"So what's up with you, Rosie?" Frågade Harry som kom in i bussen och såg mig.

Jag ryckte på axlarna. Jag kände bara inte för att prata med någon idag. Eller över huvudtaget.

"Aw, come on. Are you not going to talk to me? What have I done?" Frågade Harry.

"No, Harry. You haven't done anything, I just don't feel like I want to talk today," svarade jag.

"Naw, that's bad. Because I thought we could take you out shopping today?"

"Shopping? Seriously?" Frågade jag.

"Yeah, you know ... You will be around for a while, and I thought that you needed new clothes." Sa Harry och ryckte på axlarna.

Jag kommer aldrig komma här ifrån. Det lät så deprimerande. Jag kommer aldrig komma härifrån. Zayn skulle aldrig låta mig.

"I figured that wearing Zayn's clothes will end soon anyway so..." Vad menade han nu?

Och jag frågade precis det också.

"Well, you know. You are just his girlfriend..." Hold up...

"Girlfriend? Me? Are you kidding me? If anything then I'm his soulmate, not girlfriend." Berättade jag.

"Oh... Oh!" Utbrast Harry förskräckt.

"Oh my gosh, I'm so sorry! I didn't know!" Utbrast Harry förtvivlat.

"Don't worry about it. It's fine. I would probably have thought the same anyway,"

Harry gav ut en lättad pust och 'torkade svetten' ifrån sin panna.

Jag skrattade lite åt honom - för alla vet ju att Harry alltid är den mest charmigaste av dom alla.

Bara några sekunder senare dök Niall upp igen. "So... A little bird whispered to me that we are going shopping!" Sa han med ett strålande leende som visade hans huggtänder.

"Yeah, Rosie needs to buy some girly things-..," Harry hann inte ens prata klart innan Niall började skrika och hålla för sina öron. "No! Don't tell me!!" Skrek han.

𝐓𝐑𝐀𝐏𝐏𝐄𝐃 :: [ • z.м • ]Donde viven las historias. Descúbrelo ahora