Kapitel 3 - Patetiska
Jag klickade tveksamt upp bilden som lyste mot mig på skärmen och bet mig suckandes i läppen. ’Felix drastiska breakup med Bella, ingen av dom sa något som visade att det var sant, men jag tror nästintill alla insett att det är slut mellan dom. JAG VILL HA TILLBAKA FELLA/BELIX! ): Det är snart arton månader sedan dom senast sågs tillsammans, jag trodde alltid att dom skulle vara tillsammans forever. Någon mer som saknar dom tillsammans?’ Jag frustade lågt ner i dunkudden och greppade hårt om täcket. Ett högt stön slank ur mig och jag gnuggade frustrerat händerna över ansiktet. ”Vaknat på fel sida sunshine?” Skrattade Ebba sarkastiskt och sjönk ner bredvid mig på sängkanten. Två roade ögon stirrade ner på mitt förtvivlade ansikte och ett dovt skratt bubblade ur henne. ”Lägg av” morrade jag surt och slog bort hennes hand som dansade upp längst min ryggrad. ”Det är du som ska lägga av med att tänka på Felix” Suckade hon och knuffade mig löst i sidan. ”Som om du aldrig tänker på Oskar” Fnös jag. Det roade leendet på hennes läppar falnade och hon gled smidigt av sängen med korsade armar. ”Vi är patetiska, så grovt patetiska” muttrade hon lågt med ryggen vänd mot mig och strök fingret längst keyboardens tangenter. ”Yup” Jag hasade mig upp i skräddarställning och lutade huvudet mot väggen. ”Onormalt patetiska”
”Du vet, Oliver vill fortfarande ta med dig ut på en dejt?” mumlade jag osäkert och sneglade skeptiskt upp på henne i väntan på hennes reaktion. ”Dejta min bästakompis pojkväns bästakompis? Alldeles för komplicerat för min smak” Jag ryckte nonchalant på axlarna och lutade mig tillbaka mot köksbänken med korsade armar. ”Han är en bra kille, Ebba” Suckade jag leendes. ”Du har sagt det ett flertals gånger” Hon rynkade tveksamt på näsan och stirrade stint ner i kaffekoppen. Jag himlade suckandes med ögonen och tog en stor klunk av den rykande koppen. ”Du har inte dejtat sen Oskar dumpade dig” Sa jag. Hon spände ögonen i mig över rummet och kastade ut armarna i luften. ”Tris-..” ”Tristan räknas inte! Ni kysstes en gång, EN gång på en fest när du knappt visste ditt eget namn” Skrattade jag och log triumferande bakom koppen. ”Det var något mellan oss, jag vet det” Gnällde hon mjukt och putade ut med underläppen. ”En fylle kyss, som jag vittnade och ingen av er såg ut som ni tyckte det var något speciellt” Påpekade jag muntert. Hon begravde klagandes huvudet i händerna över bordet och lyfte mittenfingret mot mig. ”Han var inte en speciellt bra kyssare ..” Erkände hon lågt och ett högt skratt bubblade ur mig. ”Och han är inte pojkvän material” Konstaterade jag och drog fingrarna försiktigt genom rufset. Ett ohörbart svar kvävdes av armarna kring hennes mun och jag rynkade oförstående på näsan. ”Du ska inte klaga på mig hörru, det är inte jag som trånar efter mitt ex när jag har pojkvän!”
”Jag kan i alla fall få en pojkvän!”
”Kan jag också!”
”Dream on”
”Du är jobbig, så jävla jobbig”
-
”Jag kan inte fatta att vi snart börjar sista året på gymnasiet” Kvittrade Ebba muntert och drog med mig längre in bland kläderna i den folkfyllda affären. ”Kommer du ihåg när vi slutade nian? Det är snart tre år sedan” Jag log svagt och nickade. Det kändes nästintill overkligt att det var så längesedan jag träffade Felix för första gången, så längesedan jag sjöng för en fullsatt aula med nervositet bubblandes inom mig.
”Vad tycker du om den här?” Framför hennes taniga kropp höll hon en kort, randig klänning med korta ärmar och en ljus orange ficka på bröstet. Jag avfyrade ett leende och lyfte båda tummarna i luften. Efter nästintill två timmar satt vi på tunnelbanan tillbaka, med ett flertal påsar virade runt var handled. ”Nejmen titta vem som sitter där” väste Ebba lågt mot min axel och nickade längre bort med ett flin på läpparna. Jag lyfte ögonen från mobilen och följde hennes blick med ett uttråkat leende över läpparna. Ett bekant ansikte satt tillbakalutad mot sätet och blickade ner i mobilen. En vinröd t-shirt täckte hans bröstkorg, en svart keps var placerad över hans huvud och ett par svarta, runda solglasögon hängde snett i t-shirtens krage. ”Gå och säg hej” Ebba armbågade mig löst i sidan och spände ögonen i mig. Jag bet mig osäkert i läppen och reste mig tveksamt från sätet. ”Tror du seriöst att Ogge bits?” Jag ryckte nonchalant på axlarna och ett fagert leende sprack ut över mina läppar. Jag slätade ner den mönstrade kimonon och styrde mina osäkra steg mot pojken med hörlurarna. I samma sekund som jag sjönk ner bredvid honom tittade han upp. ”Bella?” Rynkan i pannan djupnade och ett svagt leende spred sig över hans läppar. ”Hey” Muttrade jag och virade försiktigt armarna kring hans kropp med ett leende över läpparna. ”Geez, jag har inte sett dig .. ah .. sen vi åkte till usa för tredje gången” Jag nickade och grimaserade med blicken fäst ner i golvet. ”Hur är det annars då?” Mumlade jag mjukt. ”Det är bra, grymt bra!” Sa han och flinade snett medans han försiktigt pillade med solglasögonen. ”Jag är påväg till studion actually” Jag nickade stumt och pressade fram ett svagt leende. ”Ogge, jag måste gå men vi ses?” Mumlade jag och nickade mot Ebba som vinglade fram mot oss på den fyllda tunnelbanan med alla våra påsar i händerna. Jag pressade mjukt läpparna mot hans kind och mumlade ut ett tyst hejdå innan jag vände mig mot Ebba.
”Well, det där kändes skumt” Skrattade jag lågt när vi väl var ute på gatan. Solen stod fortfarande högt på himmeln och gatorna var fyllda med människor. ”Men det kändes också bra ..”
16.36, Kian;
Såg just ditt ex, Felix.
Jag visste inte att dom var tillbaka i Sverige?
16.37, Bella;
Jag pratade precis med Ogge på tunnelbanan.
Dom börjar ju också skolan om några dagar:)
”Ursäkta mig? Är det du som är Bella?” Mumlade en främmande tjej muntert och sköt upp solglasögonen på huvudet med ett leende på läpparna. Hon var kort och hade långt, plattat hår i en ljus nyans av blont. Jag rynkade förvirrat på pannan och sneglade frågande på Ebba. ”Ja?” Jag pressade fram ett leende. ”Får jag fråga dig en sak?” Jag nickade tveksamt och kastade återigen upp en av påsarna högre upp på axeln. ”Ingen har riktigt gjort det officiellt, alla har förstått det men det blev aldrig officiellt .. ” I samma sekund som det sista ordet lämnat hennes mun förstod jag vad hon menade, precis vad hon menade. Det var samma fråga som ställts över tusen gånger under de här sjutton månaderna. ”Nä-när gjorde ni slut? Och har du ny pojkvän?”
’Jag träffade precis Bella aka Felix gamla flickvän. Hon var så sjukt trevlig och är ännu snyggare irl än på instagram! Hon berättade att hon och Felix gjorde slut för snart arton månader sedan, hon sa aldrig varför dock. Men när jag frågade om hon hade ny pojkvän svarade hon ja, även om hon verkade lycklig över det kunde inte jag hjälpa att sakna leendet när hon brukade prata om Felix”
Över texten fanns en bild, ett kollage med nio bilder. Nio bilder på mig och Felix, många av dom tagna i usa. Jag virade filten närmare kring min kropp och suckade svagt. ”Patetisk, det är vad jag är”
_______
HOLA
JAG ÄR LEDIG YAYYYY, Studiedag:)) Så jag passade på att skriva lite.
HOPPAS NI GILLAR DET OCH OM NI GJORDE DET LÄMNA GÄRNA EN KOMMENTAR ELLER VOTE:*
PUSS
- Elvira
-> Outfiten utan halsbandet
YOU ARE READING
Everything has changed - f.s
FanfictionEtt år senare, ett år och fem månader. Sjutton månader sen Bella senast såg Felix. På flygplatsen med tårar forsandes ner för kinderna och skuldkänslorna högt i halsen. Så gott som möjligt hade hon försökt att undervika deras musik som konstant spel...