Everything has changed - f.s

Kapitel 13 - Officiellt

Kapitel 13 - Officiellt

Jag öppnade sömndrucket ögonen och betraktade det fridfulla ansiktet som vilade bara några ynka centimeter från mitt. Hans varma andedräkt fläktade mot mitt ansikte och ett sömnigt leende reste sig över mina läppar. Hans bara bröstkorg höjdes och sänktes i djupa andetag samtidigt som dova snarkningar fyllde mina öron. Han var så extremt vacker, med ovårdat hår och halvöppen mun. Jag strök varsamt fingret över hans kind och kurade ihop mig tät intill hans sida. "Felix" Viskade jag. Jag placerade fjäderlätta kyssar längst hans käklinje och väntade otåligt på att han skulle ge mig någon slags signal av att vara vaken. Och efter ett antal fler försök fyllde ett kvävt stön mina öron och yrvaket slog han upp ögonen. "God morgon vacker" muttrade han hest och strök sin hand upp längst min ryggrad med ett sömnigt leende över läpparna. "God morgon" Jag studerade hans nyvakna ansikte noga och fingrade omsorgsfullt med hans rufsiga hår. "Har du sovit gott?" Muttrade jag svagt och fortsatte stryka fingrarna upp längst hans hårfäste. "Klart jag har, du är ju här" Jag himlade leendes med ögonen och kinderna flammande i en mörk nyans av rött. "Klyschigt sagt" Mumlade jag generat och knuffade honom försiktigt i sidan. "Men jag kan erkänna att jag inte sovit så här gott på länge"

"Är du verkligen säker på att det här är en speciellt bra idé?" Mumlade jag osäkert och gnuggade nervöst samman mina händer. "V-vi vet ju knappt själva vad vi är .." Jag undvek hans sökande ögon och blickade stumt ner i bordet utan att möta hans blick. "Bella" Stolen skrapade mot golvet och med ett långt kliv sjönk han ner på huk bredvid min stol. "Titta på mig" Jag lyfte skeptiskt blicken och bet mig hårt i insidan av min kind. "Får jag äran att kalla dig min flickvän?" Jag vred mig på stolen och placerade benen på var sida av hans hukande gestalt. Ett blygt leende lekte över mina rödmålade läppar och jag fingrade försiktigt med håret under hans keps. "Ja, ja du får äran att kalla mig din flickvän, Felix" Ett lättat leende sprack ut över hans läppar och smidigt drog han mig ner i hans knä och borrade ner näsan i mitt lockiga hår. "Förstår du hur mycket jag älskar dig?"

Efter några minuter av övertygande snörade jag slarvigt på mig vansen och drog på mig min arme gröna jacka. Felix knappade smidigt över mobilen skärmen och hummande tyst på en välkänd melodi. "Ha på dig dom här, jag älskar när du har på dig dom .. snälla?" Frågande räckte han fram hans oval formade solglasögon i svart mot mig och log snett. Jag knuffade honom suckandes i sidan, lyfte dom ur hans hand och sköt upp dom över mina ögon. "Gosh, hur kunde jag blivit så lyckligt lottad?" Mumlade han försiktigt och pillade varsamt med mina fingrar. "Sluta, du får mig att rodna" Ett muntert skratt bubblade ur honom i samma sekund som jag knuffade upp ytterdörren och joggade ner för stentrapporna med honom häck i häl. Solen stod högt på den klarblåa himmeln men den kalla vinden slet i mitt utsläppta hår och jag virade jackan närmare kring min kropp för att hindra kylan att krypa in under den. "Vart ska vi?" Jag hoppade leendes längre fram på gatan och sicksackade mellan de få människorna vi mötte. "Jag hade tänkt ta med dig till studion .. om det är okej för dig alltså .. killarna vill verkligen träffa dig" Jag nickade förstående och avfyrade ett brett leende. "Jag vill träffa dom också" Jag fick bita mig hårt i läppen för att motstå frestelsen att hålla hans varma, stora hand. Det hade varit en del av vår deal, att vi höll en låg profil, det var ju trots allt den första dagen sen vi officiellt blev tillsammans igen. "Ah fuck it, får jag hålla din hand?" Jag skrattade lågt och flätade leendes samman våra varma händer. "Du behöver inte be om tillåtelse att hålla min hand .. jag är trots allt din flickvän"

Ett fåtal förväntans fulla tjejer i olika åldersgrupper stod i en klunga utanför studion och nervöst väntade på att få en glimt av deras favoritkillar. Jag kramade hårdare kring Felix hand och sneglade skeptiskt ner på våra sammanflätade händer. Hur skulle de reagera? Att Belix var back on track och lyckligare är någonsin? Till min förvåning skrek tjejerna uppspelt när de fick syn på oss och krossade mellanrummet emellan oss i springande steg. Det syntes på långa vägar deras blickar som nyfiket flackade mellan våra händer och ansiktet, och förvirrat utbytte de axelryckningar. "Hey tjejer!" Kuttrade Felix och rätade smidigt till kepsen som att bakochfram över hans ofixade ruffs. "Okay alla dör för att få ett svar, är ni tillsammans igen?!" En lång tjej med kolsvart lockigt hår och varma, mörka ögon gestikulerade vilt mot våra sammanflätade händer och log muntert. Jag ryckte roat på axlarna och sneglade med höjda ögonbryn på Felix som poserade framför en mobil med en blond tjej vid hans sida. "Vem vet?" Ett fåtal svaga suckningar fyllde mina öron och ett kvävt skratt bubblade ur mig. "Vad säger du Felix? Är vi tillsammans or nah?" Jag virade armarna kring hans midja från sidan och log lurigt mot tjejerna bakom lockarna. "Vi är tillsammans igen, för gott." Jubel och applåder bröt ut över klungan och ett blygt leende reste sig över mina läppar. "äntligen är vårt favorit par tillbaka"

_______

HEJ *Vinkar*

Hur mår ni?!

Jag mår väldigt bra om ni undrar  .. heh. Jag har mycket läxor men jag skriver istället, badass huh? Jag har inte så mycket att säga om det här kapitel iaf, det är kort om man jämför med resten av kapitlena men jag hoppas ni gillar det ändå! Det är bara en slags filler för att se hur dom står nu och vad som kommer hända senare! 

BELIX IS BACK.

Hoppas iaf ni gillade det:*

PUSS 

- Elvira