sex veckor - f.s

UNO

Med resväskan fullpackad och hörlurarna i öronen stod jag och mamma inne på Arlanda och väntade på Felix och hans mamma. Jag vet fortfarande inte mycket om Felix, förutom att han är lika gammal som mig och bor i Stockholm. Ingen bild har jag fått sett. Man får väl hålla tummarna.
Någon kvart senare ser jag en kille med en äldre kvinna komma gående mot oss. Mamma kramar om den båda och jag drar ut min ena hörlur och tittar på den så kallade Felix Sandman. Lång var han, säkert 180cm, blond, blåa ögon, fint leende, över förväntan. Han sträckte fram handen och jag tog den.
"Felix"
"Elda"
"Coolt namn"
"Tack"
Jag hälsade även på hans mamma, Cecilia. Som alla andra mammor, överdrivet trevlig. Bättre än otrevlig iallafall.
*
Efter tre timmar så satt vi äntligen på planet. Egentligen skulle jag sitta bredvid mamma men hon och Cecilia tyckte att det var bättre om jag och Felix satt bredvid varandra så vi kunde lära känna varandra under resan. Dock så tänker jag inte prata med honom, jag tänker bara sitta här med högsta ljud i mina hörlurar och vänta på att vi ska komma fram. Felix verkar inte vara den jobbiga typen så jag hoppas inte att han kommer störa mig för mycket. jag vet helt ärligt inte om han sa något för det enda jag hörde var musiken. Sedan så petade han på mig när jag det var dags för mat och det var väl acceptabelt. Jag tror jag sov nästan hela resan för det gick otroligt fort. Felix gav mig min väska som vi lagt upp och jag log tacksamt. Vi gick sakta ut ur planet och hämtade bagaget och allt man måste göra för att komma ut från flygplatsen. Sedan tog vi en taxi till lägenheten vi hyrt. Längst uppe var den, med utsikt över havet. Inte visste jag att vi hade råd med det här. Ett eget rum fick jag, men ingen balkong. Felix fick balkongen, säkert bara för att jag inte skulle få röka. Jag är faktiskt så fräsch att jag inte röker inomhus. Alla gick och la sig direkt eftersom det var ganska sent. Men det gick inte för mig. Det nästan ryckte i fingrarna så röksugen jag var. Jag behövda alkohol, mina vänner och massvis med cigg. Jag vill inte ha någon jävla Felix. Till slut orkade jag inte ligga i den stekheta sängen utan drog på mig shorts och ett linne. Jag tog mitt kort och mobil sedan öppnade jag dörren som skilde mitt och Felix rum åt. Jag var tvungen att på något sätt klättra ned för balkongen för att komma ut. Ytterdörren skulle låta för mycket. Tyst försökte jag öppna balkongdörren och gå ut. Bara den svala luften gjorde hela mig gladare och precis när jag tänkte klättra över räcket hörde jag balkongdörren öppnas.
"Vad fan håller du på mig? Vill du dö?"
Jag suckade av båda lättnad och irritation när jag hörde att det var Felix. Hade det varit mamma skulle jag varit halvdöd just nu men jag kände inte Felix, han kanske var en sådan som sprang direkt till föräldrarna.
"Jag tänkte köpa cigaretter innan jag blir ett psykfall om du ursäktar"
"Du vet väl att det är artonårsgräns i Spanien också?"
"Vi bor i en liten jävla håla, kan säkert flasha till mig ett pack" (vet ni inte vad det är så är ni för små elr så säger man inte sånt i eran värld)
"Visste inte att du var en sådan"
"Vadå en sådan? En hora eller vad försöker du få fram?"
"Nej eh jag menar typ du vet.."
"Nej jag vet faktiskt inte. Håll käft och gå och lägg dig så jag kan få köpa skiten idag"
"Du vet väl att jag är arton?"
"Äckel"
"Du behöver inte flasha för mig idiot, jag följer med"
//\\
m; Jag skulle flasha utan tvekan az.