Kapitel 6

361 21 7
                                    

~michas pov~
Jag hade smsat med Isak och han skulle prata med Vilhelm om att komma över. Jag smsade Mila och frågade om hon ville komma!
Micha❤️: Hajj Mila!
Mila: hej!
(M=Michaela mi=Mila)
M:Göru då?
Mi: inget speciellt... Själv?❤️
M: inget typ.. Vill du komma?
Mi: visst! Jag kommer nu!
Mila skulle då komma och jag skickade sms till Isak igen.
M: Hejj! Kommer du å Vilhelm eller?❤️
I: Jarå! Vi kommer om typ 3❤️
M: bra! Mila kommer nu iaf
I: okej! Puss
M: puss❤️
*en stund senare*
Mila hade kommit och vi satt och väntade på Isak och ville.
^knack knack^
-KOM IN!! Skrek jag från mitt sovrum och ytterdörren öppnades.
-Heej! Var det nån som sa... Isak!
-hej! Skrek jag och sprang ner.
Strax efter mig kom Mila. Man såg hur hon sken upp av att se Vilhelm. Vilhelm tog fram armarna och visade att han ville ha en kram.
-Hej! Sa Mila och sprang ner till Vilhelm.
Själv stod jag och Isak och kramades vi med.
-kom! Sa jag. Isak och Vilhelm tog av sig skorna och följde med upp. När vi kommit upp för trappen vände jag mig om och tog mina händer för isaks ögon. Jag sa att Mila skulle hålla för vilhelms ögon också, så hon gjorde det.
-TADA! Sa vi och tig bort händerna så killarna kunde se något. Vi hade fixat fika, film och allt var mysigt!
-nä! Vad söta ni är! Sa Isak och pussade mig på kinden. Vi satt oss i soffan och slog på filmen. Mila sa att hon inte tyckte om skräckfilmer, det gjorde inte jag häller. Och just därför tig vi en så vi kunde mysa med killarna.
-Mila? Sa Vilhelm mitt i allt.
-ja?
-jo, jag har känslor för dig, jag älskar dig. Sa Vilhelm till Mila
-jag älskar dig med Vilhelm! Svarade Mila.
-Mila? Vill du bli min flickvän?
-Vilhelm? JA! Svarade Mila och jag och Isak satt och små fnissade, det var ju så gulligt...!
-så sött! Sa jag efter ett tag.
Man såg hur Mila rodnade och Vilhelm pussade henne lätt på kinden.
När filmen var slut hade vi inget att göra... Och det var tyst ett bra tag.
-kan vi inte köra sanning eller konsekvens?! Sa Isak och avbröt den pinsamma tystnaden.
-för mig spelar det ingen roll... Sa jag och kollade på Isak.
-ja! Det kan vi köra! Sa Vilhelm och kollade då på Mila.
-visst... Sa Mila och kollade in i vilhelms ögon.
Vi satt oss på golvet i en ring.
-vem börjar? Frågade Isak. INTE JAG! Sa han snabbt efter det.
-inte jag! Sa alla andra.
-Jag tycker Isak ska börja! Sa Vilhelm.
-Aa! De var ju du som kom på att vi skulle köra sanning eller konka! Sa jag då.
-okej... visst. Vilhelm, sanning eller konka?
-sanning. svarade Vilhelm.
-hm... hur söt eller snygg är Mila från 1-10? frågade Isak.
- 10... svarade vilhelm och kollade bara på Mila.
-nu är det du Vilhelm!
-okej... Michaela, sanning eller konka?
-hm.. jag ska vara modig... konka.
- okej. du ska, öppna fönstret och skrik ut: Isak är min älskade kille! !
-haha, visst. jag öppnade fönstret och skrek ut över kvarteret: ISAK ÄR MIN ÄLSKADE KILLE!!
-Haha, nöjd nu Vilhelm? frågade jag och kollade på Isak.
-yass!
----------------------------------------------------------------------------

så... nu fick ni ett kapitel! jag skriver just nu på plattan, vilket var mycket svårare än jag trott!
aja... pöss! vill ni ha mer? kommentera isåfall! <3

De bästa av de bästa...❤ (skyscraper)Where stories live. Discover now