kapitel 18

230 15 3
                                    

~Antons perspektiv ~
Klockar var 01:47. Micha, Mila, ville och Stephanie hade somnat.
-Stephanie körber? Var det nån som sa.
-Stephanie, vakna gumman! Sa jag och skakade försiktigt på henne. Hon vaknade och jag lyfte henne till rummet där hon skulle röntga. Jag la henne på typ ett bord, som åkte in i typ en tunnel. (Asså de finns en röntgen grej men vet inte va de heter)
|10 minuter senare|
Vi hade gått ut igen och skulle vänta ännu längre. Hon skulle gipsa och det skulle ta en stund.
-Isak? Sa jag.
-va? Ja?
-väck ebba, Mila å ville! Vi ska köra sanning eller konka!
-nej! Sa Stephanie.
-Varför vill inte du då? Sa jag och gav henne en "tomtepuss " (man typ gnuggar nästipparna mot varandra) hon ordnade och vi satte igång när Isak väckt de som sov.
-Jag börjar! Sa jag.
-isak, sanning eller konka?
-sanning. Svarade Isak
-hm... okej, hur gärna vill du tappa oskulden? Asså bara för att, jag menar ingenting med det, okej Isak? Sa jag och alla utom han skrattade.
-asså, lite vill jag ju ändå för liksom, alla vill väll testa? Sa han och alla skrattade.
-Mila sanning eller konka?
-sanning.
-hur gärna vill du tappa oskulden då? Sa Isak och jag, han, micha och ville skrattade.
-asså är det här vanlig sanning eller konsekvens eller extrem sanning eller konsekvens? Sa Andreas och alla skrattade.
-vi kör väll extrem? Sa Vilhelm och skrattade.
-Aa, jag antar det. Sa jag och alla killar skrattade.
~Michaelas perspektiv ~
-men Asså jag vill inte speciellt gärna tappa oskulden... Sa Mila och kollade ner i golvet.
-jaja... Fortsätt! Sa Anton.
-okej då, Anton! Sanning eller konka? frågade Mila.
- konka! Sa Anton.
- okej då, kyss Stephanie! Sa Mila. Man såg hur Stephanie rodnade.
-nej, om hon inte vill det då? Sa Anton.
-det har jag inte sagt! Sa Stephanie och kollade upp.
~Stephanie perspektiv ~
Jahapp, jag skulle alltså kyssa min gamla, men snygga och snälla barndomsvän...
-bra! Sätt igång då!
~Stephanies perspektiv~
Anton och jag lutade oss mot varandra. Han pressade sina mjuka fylliga läppar mot mina. Det var såå underbart! Och tiden kunde få stanna, för alltid!! Efter en stund drog Anton ifrån och jag såg nog ut som en tomat.
-Stephanie kom! Sa Anton och ställde dig upp och började gå.
-eh? *host harkel*
-kommer du då? Sa han och lutade sig mot väggen sådär "coolt". Alla, och kag kollade på han med en "Är-Du-Dum-I-Huvet-Blick"
-vad? Sa han och ställde sig upp "riktigt".
-ja.. Äh inget, jag kan bara inte gå... Sa jag och alla suckade.
-oh, juste... Sa han och bar upp mig och gick en bit bort.
-vad ville du? Sa jag efter en stund.
-jo, jag har faktist känslor för dig. Sa han och kollade djupt in i mina ögon, och jag kollade in i hans kristallblåa underbara ögon.
-har du? Jag trodde jag var "ensam" om det... Jag älskar dig. Sa jag.
-så, kan jag kalla dig min, nu och för all framtid? Frågade han och log lite smått. Jag kollade bara på han med en "Är-Du-Seriös?-Blick".
-haha, okej, vill du bli min tjej Stephanie? Sa han med ett större leende på läpparna. Jag sa ingenting utan lutade bara mitt huvud mot hans axel.
•••••••
Så, då va de de kapitlet... Asså jag har fått frågan (privat) om bara lite dirty. Vill NI ha det mer dirty? Asså säg bara om det är något ni vill att jag ska ändra/ lägga till! Jag vill ju göra allt för att den ska vara bra och att mina läsare gillar den❤️

De bästa av de bästa...❤ (skyscraper)Where stories live. Discover now